SÖK
MENY
Reklam för plastikkirurgiförminskar problematiken
Attityden till estetisk kirurgi har förändrats och att göra ingrepp är inte längre lika tabubelagt. Det blir tydligt i skönhetskliniken Akademiklinikens reklamaffischer från tidigare i år där företaget mellan raderna uppmuntrar till skönhetsoperationer.
60 åringar som mitt i allt ser ut att vara 25, fylliga läppar och smala midjor trendar i mediaflödet och ibland är det svårt att veta vad som är verklighet och inte. Att redigera sina bilder eller operera sig är inte längre ovanligt och har lett till att vi idag jämför oss med låtsas-ideal och förvrängda normer.
Det har gått såpass långt att Akademikliniken tidigare i år lanserade en reklamkampanj med affischer i Stockholms tunnelbanesystem som väckte mycket uppmärksamhet. Akademikliniken är en skönhetsklinik som utför olika typer av estetisk kirurgi. Affischerna föreställer avskalade illustrerade bilder av läppar, bröst, näsa och rumpa i en kroppsnära färgskala men tillhörande citat. Som till exempel: ”Har du bara läppar på läpparna?” eller ”Ser du tuttar vart du än tittar?”.
Reklamens uttryck är diskret och lite humoristisk, men vid närmare eftertanke känns budskapet problematiskt. Med en lättsam ton tar företaget bort allvaret i att lägga sig under kniven. Kampanjen fick snabbt över 100 anmälningar till Reklamombudsmannen då många såg den som stötande och olämplig i det offentliga rummet. Den fälldes i april i år för saknad av socialt och yrkesmässigt ansvar.
Men det är inte bara klinikers reklam som bidrar till en ny samhällsnorm. Vem bär ansvar för utseendesamhället och vad gör trenden med estetisk kirurgi med oss?
Skönhetsingrepp har tidigare varit stigmatiserat och någonting som dolts för allmänheten. Tydligen inte längre. Normaliseringen känns värre än stigmat då reklam för plastikkirurgi, likt en reklam för säg kaffe, nu kan hittas på offentliga platser för alla åldrar att bevittna. Kirurgiska ingrepp såväl som sociala medier tränger ner i allt yngre åldrar, likaså psykisk ohälsa. I förra årets rapport ”Barn och ungas digitala vanor och kopplingen till psykisk ohälsa” från Ålands landskapsregering står det att man kan se ett samband mellan psykisk ohälsa och digitalt innehåll.
”Den kan yttra sig i sämre självkänsla, negativ kroppsuppfattning, ätstörda beteenden och en självobjektifierande attityd. Risken för att man känner att man inte räcker till och avviker från normen kan dessutom leda till känslor av avundsjuka.”, står det bland annat i rapporten.
Åland är inte direkt ett centrum för estetiska skönhetsingrepp, men vi är inte helt isolerade från omvärlden och normer som trendar i media.
Vår hjärna klarar inte av att analysera eller registrera all information eller reklam vi ser på grund av den stora mängden. Akademiklinikens subtila uppmaning till att operera bort sina osäkerheter är ett exempel. Många hinner inte i förbifarten notera problematiken utan ser en uppmaning och skuldbelägger sitt eget utseende. Budskapet förminskar även de allvarliga riskerna som kommer med att sövas ner och skäras upp.
Det finns inte bara en personlig risk med trenden att operera sig, utan även en samhällsekonomisk. Det menar Småföretagarnas Riksförbund i Sverige som tidigare i juli månad gick ut med att företagare protesterar mot den sjuklön de är skyldiga att betala vid sjukskrivning på grund av estetiska plastikoperationer.
– Vad man gör på fritiden som inte har med arbetsplatsen att göra, blir tyvärr arbetsgivarnas ansvar. Och det här tycker våra medlemmar har gått för långt, säger Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas Riksförbund till SVT Nyheter.
Följder av de opperationer som inte går som förväntat blir längre sjukskrivning och vård. Vilket även det blir en påfrästning på vården och samhällsekonomin.
Förespråkare av ingrepp menar att den nya öppenheten är positiv för att inte ge en skev bild av verkligheten. Öppenheten har även lagt fokus på den kirurgiska branschen och dess krav på säkerhet. Vi har alltid accepterat utseendenormer, som för övrigt verkar skifta lite från dag till dag, och vissa är ”smarta” nog att förstå att det är bra bussines.
Det här med ansvar då. Det är svårt att beskylla enskilda personer eller företag. Kliniker skulle inte finnas utan ideal och ideal skulle inte finnas utan kliniker. Det som publiceras eller marknadsförs sätter dock ett visst ideal, och där har till exempel influerare i sociala medier ett ansvar att vara ärliga om de själva fallit offer för skönhetspressen. Normaliseringen har fördelar som gör oss medvetna, med den bidrar onekligen till både en problematisk inställning till ingrepp och till ett förvrängt utseendeideal.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
