Rasismen på Eckerölinjens bussar skrämmer – och varnar
En busschaufför som kör åt Eckerölinjen delar in passagerarna efter hudfärg. Ett sorgligt tecken på samtiden och en väckarklocka om att kampen mot rasism inte får vila.
Det är knappt man förstår att det faktiskt hänt. En busschaufför delar upp passagerarna mellan två bussar efter deras hud- och hårfärg. De med ”svenskt” utseende i den ena bussen, de med ”utländskt” utseende i den andra. Inga protester hjälper. Budskapet är att passar det inte kan man dra.
Att detta kan hända i Sverige, på en av bussarna till Eckerölinjens hamn i Grisslehamn år 2013 är lika skrämmande och varnande som talande för utvecklingen. Tyvärr.
1955 vägrade Rosa Parks att stiga upp till från sin sittplats i bussen i Montgomery, Alabama. Lagen föreskrev att svarta måste lämna företräde till sittplatserna åt vita. Rosa vägrade och en bojkott utbröt. Lite drygt ett år senare slog USA:s högsta domstol fast att det stred mot grundlagen att segregera passagerare i kollektivtrafiken. Rosa Parks blev en hjälte och symbol för kampen för medborgerliga rättigheter för alla och blev (långt) senare hedrar med Frihetsmedaljen av president Clinton.
68 år senare är vi alltså tillbaka till samma unkna, rasistiska tongångar som rådde i Alabama 1955. Det är inget gott betyg till Sverige 2013. Men dessvärre bara ytterligare ett tecken i tiden.
Runt omkring oss byggs rasism, främlingsfientlighet och delande i ”vi och dem” upp. I Sverige, Finland och övriga Europa. Inte ens drömsamhället Åland är skonat.
När Samer Chatila och hans sällskap blev anvisade att sitta i bussen för de med ”utländskt” utseende reagerade de så som vi alla borde reagera. De undrade vad i hela helsike som pågick. Vad höll chauffören på med?
Till svar fick de alltså att de hade att välja på att acceptera ordningen eller sticka iväg.
Men det är inte konstigt att ”vanliga” medborgare som chauffören gör sina inskränkta bedömningar när riksdagsledamöter som Jimmie Åkesson på fullt allvar står i offentliga debatter och tycker att det är helt okej att polisen genomför kontroller i Stockholms tunnelbana enbart utifrån hudfärg. Det ger ju resultat, menade Sverigedemokraten.
Samtidigt var det uttalandet bra, då det en gång för alla tydliggör Sverigedemokraternas inställning till folk som rasism. FN:s definition av rasism lyder till sin inledning: ”Rasism är varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung”. Det går rakt emot Åkesson. Det går rakt emot busschauffören.
Till sist också några ord om reaktionerna på den rasistiska behandlingen på Eckerölinjens bussar. Svenska tidningar drog i helgen hårt på Nya Ålands och DN:s avslöjande av nyheten. Det ger ingen fin bild av Eckerölinjen och Åland. Men Eckerölinjens svar på händelsen var helt rätt.
Man såg till att People Travel Group, som kör Eckerölinjens bussar, genast stängde av busschauffören (rimligtvis bör han få sparken ungefär när du läser detta). Man bad om ursäkt och kommer att på nytt utbilda chaufförerna i bolagets etiska och moraliska hållning.
En mycket tydlig reaktion på en händelse man inte kan klandra rederiet för. Bra jobbat!
Att företag reagerar just på det snabba, hårda och raka sätt som Eckerölinjen gör stärker arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Det är något som också vi andra, toleranta och humana medmänniskor, måste slåss för varje dag. På arbetsplatser, i media, i samtal och på bussar.
