DELA
Foto: Carina Holm
Den tysta manifestationen i Åbo kallade sig en flashmobb för människoskräp och alla deltagare var klädda i svarta sopsäckar.

Petteri Orpos omvända Robin Hood-politik

Den offentliga ekonomin måste balanseras, menar Petteri Orpos regering. Så varför ska de som redan är mest utsatta betala priset för minskningen av statsskulden?

”Det känns som om vi som jobbar är människoskräp, eftersom regeringen riktar sina nedskärningar mot oss och försämrar våra arbetsvillkor”.

Så skriver flera fackförbund som i helgen arrangerade en demonstration mot regeringens åtstramningspolitik. Ett hundratal följde fackförbundens uppmaning och tog sig ut på Åbos gator, iklädda sopsäckar.

Regeringen vill minska landets skuldbörda. Och det främsta ansvaret ska tydligen bäras av de som redan har det svårt – och av de som har störst behov av att kämpa för sina kollektiva rättigheter.

Bland annat föreslås en rad försämringar i den sociala trygghetsapparaten. Om regeringen får som den vill försämras utkomststödet, utkomstskyddet och det inkomstbundna arbetslöshetsskyddet. En avgörande försämring är nedskärningarna i bostadsbidraget.

Även försämringar i anställningsvillkoren ska genomföras: ingen lön för första sjukdagen, det ska bli lättare att säga upp arbetstagare och att förhandla om villkor utan att en förtroendeman är närvarande – och så ska strejkrätten inskränkas, till exempel när det gäller så kallade sympatistrejker.

Den nordiska fackföreningsrörelsens samlingsorganisation, NFS, konstaterar att förslagen ”tydligt och medvetet urholkar och försämrar arbetstagarnas rättigheter och möjlighet till en trygg inkomst” och kräver att Orpo ska backa från sparåtgärderna. NFS menar också att den föreslagna politiken för Finland längre bort från övriga nordiska länder.

Som om det inte vore nog varnar nu flera branscher för att en ny avtalsmodell riskerar att öka löneskillnaderna i landet. Exportbranschernas löneförhandlingar ska, enligt den här modellen, sätta ett tak för den allmänna löneutvecklingen i landet. De som riskerar att hamna efter är bland andra lärare, sjukskötare och offentligt anställda i kommunerna.

Det riskerar, förutom en direkt försämring för grupperna vars löner redan släpar efter, att löneskillnaderna cementeras på den finländska arbetsmarknaden.

”För oss som representerar de kvinnodominerade branscherna är cementeringen av ett löneglapp en farlig sak”, säger Inger Damlin, som sitter i styrelsen för lärarfacket OAJ, till Hufvudstadsbladet.

I riksdagsdebatten förra veckan ifrågasatte riksdagsledamot Matias Mäkynen (SDP) varför det inte har gjorts någon konsekvensbedömning av hur nedskärningarna påverkar de som redan är mest utsatta – och som kommer att drabbas av flera av nedskärningarna samtidigt.

– Det stämmer säkert att samma personer drabbas av flera nedskärningar i vissa fall, på ett sätt som gör ont, men vi är övertygade om att det här är rätt, svarade Orpo enligt Hufvudstadsbladets referat.

Orpos målsättning är att främja sysselsättningen och att spara pengar. Men frågan är förstås om regeringen skapar 100 000 fler arbetstillfällen genom att göra det svårare för människor att klara vardagen?

En grupp som däremot inte får det sämre är de som tjänar över 100 000 euro per år. De får skattelättnader, tack vare att den så kallade solidaritetsskatten sänks. Skatten infördes, enligt Svenska Yle, under Jyrki Katainen (Saml) och tanken var att de välbärgade skulle bidra lite extra till statskassan under svåra tider.

Enligt finansminister Riika Purra (Sannf) handlar det bara om ett minus i statsbudgeten på 60 miljoner per år. Hon beskriver betydelsen som minimal.

Nationalekonomen Christer Lindholm, som intervjuades av Svenska Yle i höstas, menar att beslutet visar på ”sällsynt dåligt psykologiskt spelöga”.

Det är tydligt att regeringens sparpaket främst är ett politiskt projekt – och inte ett allvarligt försök att få rätsida på den offentliga ekonomin. Annars hade höginkomsttagare fått bidra till statskassan i lika stor utsträckning som de mest utsatta finländarna.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp