SÖK
MENY
2025 blev ett händelserikt år, här kommer ett urval av några ämnen som ledarsidan har behandlat under året.
Januari
Ett av de stora samtalsämnena i januari var debatten om den så kallade Ukrainadonationen, Pafs och landskapsregeringens pengar till bombskyddsbyggen i det krigshärjade landet. Men det blev också kontroversiellt, till och med en spörsmålsdebatt i lagtinget.
”Förhoppningsvis kommer något bra av det här: ett nytt regelverk för hur de hundra miljoner som ligger i Pafs kassa ska användas. Förhoppningsvis tar Mats Perämaa sig an uppdraget med målsättning att förvalta pengarna på ett långsiktigt och transparent sätt”, skrev Johan Orre.
I januari kom också tingsrättens beslut att en man som utretts för att ha våldtagit en klient på ett äldreboende inte åtalas på grund av bristande bevisning.
”Bara tanken på att en person i en så utsatt position och beroendeställning riskerar att utsättas för våld i stället för vård väcker många frågor. En av dem är varför inte Åland har samma krav på bakgrundskoll av personer som vill jobba med våra mest utsatta som resten av landet”, skrev Anna Björkroos.
För att sia om hur 2025 skulle bli hade konkurrenttidningen Åland tagit hjälp av ett medium. Detta föll inte Nyans ledarsida i smaken.
”Nu vet ni det, alla ni som under 2024 drabbades av sjukdom, olycka eller förlust: ni borde ha haft bättre kontroll över er förmåga att styra livet i önskad riktning. Hoppas det tröstar och rustar er för kommande år”, skrev Susanna Skogberg.
Februari
I förra veckan skrev Hufvudstadsbladet att fyra av tio undviker nyheter internationellt (27 procent av finländarna), på grund av världsläget. Men redan i februari 2025 skrev Fredrika Fellman i Nya Åland:
”Det är inte konstigt att vi blir överväldigade och mår dåligt. Ord som nyhetsångest används allt mer frekvent även i gammelmedia. Lockelsen i att stänga av allt och blunda är inte svår att förstå. Samtidigt betyder det inte att man kan ducka för verkligheten. Vad blir kvar av ett samhälle om ingen som bor i det längre har kapacitet att ta till sig vad som händer i det?”
Mars
President Stubb tog plats på världsscenen och KAJ tog hem den svenska melodifestivalen. Heidi Hendersson såg paralleller:
”Bilden av den finländska godmodigheten och det stabila sinnelaget verkar uppskattas i tider av kaos. Kryddat med finlandssvensk charm verkar det vara ett recept för framgång. /…/ Det kan verka förivrat att dra paralleller mellan presidentskap, melodifestival och internationella relationer, men sanningen är att allt hänger ihop. Kultur och politik går hand i hand.”
Mars är också slutspurten för årets förkylningssäsong. I mars visade en finländsk studie att luftrenare kan minska sjukdomsspridningen med så mycket som 18 procent i dagismiljö. I Sverige, som har ett bättre system för att räkna frånvaro än Finland, gick 7,3 miljoner arbetsdagar åt bara till att stanna hemma med sjukt barn.
”Försöken med luftrenare är värda att titta närmare på. Om det visar sig att studien faktiskt har något att komma med så borde Åland genast genomföra egna försök. Och landskapet kunde i sin ambition att stärka folkhälsan sponsra kommuner som vill testa. Det kostar förstås en slant, men visar det sig fungera så kommer Åland att tjäna in investeringen många gånger oms”, skrev Johan Orre.
April
Sveriges television sände dokumentären ”Smalast vinner”, som väckte reaktioner.
”För att kunna motverka de skeva kroppsidealen behövs först och främst en förståelse från föräldrar, och en öppen dialog om vad som cirkulerar på sociala medier så tidigt som möjligt. Det kan även vara en bra idé att försöka skifta fokus till goda karaktärsdrag och intellekt, istället för att lägga så stor vikt vid det fysiska.”, skrev Lizette Lövgård.
Nya Åland skrev också om Projekt 77 och tillkomsten av Mariehamns stads största blemma: Österleden.
”Östra utfarten byggdes mellan 1975 och 1982 och är både från luften och marken en klåda för ögonen. Varför fick bilarna företräde framför människorna här? Varför dessa förfärande parkeringsplatser och asfaltsartärer där människorna borde få sitta på uteserveringar? Våren är här och stadsflanören kunde fått möta den vid Slemmerns strand. Istället springer han gatlopp mellan refugerna”, skrev Michael Hancock.
Maj
Det står klart att fiskodlingen Fifax befinner sig i kris.
”Det verkar som om Fifax jobbat med för små marginaler. Under åren har Samppa Ruohtula visat upp tillväxtkurvor för fisken, men efter att man tecknat sitt kundkontrakt är det uppenbart att en oväntat stor del av fisken inte vuxit som beräknat. I dag har Fifax 900 ton ”biomassa” i sina fiskar, men man verkar ha bortsett från att fisk är individer”, skrev Björn Nylund.
I maj når också kriget i Gaza sin kulmen (för den här gången i alla fall):
”Tänk dig Lemland, Lumparland, Sund och Saltvik, fyra av Ålands sexton kommuner. Där bor i dag en bit över 5 000 personer. Den sammanlagda landytan är 409 kvadratkilometer. Placera 2 miljoner människor där. 2 miljoner. Stäng kommungränserna utåt, ingen får komma in, ingen får komma ut. Bomba litet här, litet där. Förvarna ibland om att nu bombar vi norra Sund, sök er till Lumparland. Så från Lumparland till Saltvik och så vidare”, skrev Harriet Tuominen.
Juni
Hur mycket kostar det att idrotta på Åland? Den frågan ställde takorganisationen Ålands idrott sina medlemmar.
”Idrott är mer än att bara lära sig sparka en boll eller åka skridskor baklänges. Det är en rörelsefostran som samhället tjänar igen tusenfalt under en livstid. Ju längre ungdomar idrottar, desto större är chansen att de fortsätter även i vuxen ålder. Chansen blir också större att ungdomarna, när de blir vuxna, tar vid och engagerar sig ideellt i nästa generations föreningsidrottare. Därför är det bra om så många som möjligt kan hålla på så länge som möjligt”, skrev William Stenius.
Den nya, omdiskuterade, planen för skärgårdstrafiken presenterades i juni.
”Planerna för skärgårdstrafiken har genom åren varit många och storslagna. Nu verkar man ha hittat en rimlig lösning, som sparar pengar, har potential att förbättra och går att genomföra i etapper. Äntligen!”, skrev Johan Orre.
Juli
Värmeböljan sveper över Europa, men något skaver när kalla Norden lyfts fram som resmål för dem som inte längre kan vistas ute på grund av värmen.
”Förlåt nu, men är det inte ganska märkligt, att vi i tider med skogsbränder och översvämningar, pratar om att klimatförändringen innebär en fantastisk ny turistmöjlighet? När ersatte vi ”solidariska klimatåtgärder” med ”kom till kalla, behagliga Åland”?”, skrev Heidi Hendersson.
En dom i Vasa tingsrätt skapade uppståndelse i landet. En domare ville döma en man för våldtäkt, men två nämndemän tyckte annorlunda.
”Nämndemän används av tradition för att få in ”bondförnuft” i rättskipningen. I en allt mer polariserad verklighet kan dock ”bondförnuft” innebära nästan vilka dumheter som helst – då är det bäst att överlåta jobbet till professionella domare”, skrev Emma Harald.
Augusti
Värmen kom i slutet av sommaren. En ny sorts vattenflaska uppmanade till vattenkonsumtion. Men hur mycket vatten behöver man egentligen dricka?
”Drick när du känner dig törstig och grubbla inte för mycket på om du dricker för lite. Du får troligtvis i dig mer vatten än vad du vet om. Har man svårt att dricka vatten kan man variera sig och dricka läsk eller saft ibland, all vätska utom alkohol är bra. Men glöm inte heller bort att få i dig lite salt för att upprätthålla vätskebalansen”, skrev Alva Jansson.
Ledaren om vattenintag blev för övrigt årets mest lästa ledare på nyan.ax.
Mariehamns stad drog tillbaka beslut både om Nyfahlers och att köpa Hälsans hus, efter formaliafel som överklagades.
”Tiden för de goda intentionernas politik – när det räckte med att vara överens – är förbi. Och att muttra om att Obunden samling inte vill något med sin politik duger inte som motargument. Rätt måste vara rätt för dem som vill utveckla det offentliga”, skrev Johan Orre.
September
Åda döms att lämna ut handlingar. Det blev en seger för den åländska offentlighetsprincipen, speciellt eftersom förvaltningsdomstolens tolkning var offensiv.
”Det kärva beskedet till er som försöker slinka undan är: alla myndigheter, aktiebolag och andra sammanslutningar som drivs med offentliga medel bör vara fullt transparenta gentemot sina ägare, det vill säga skattebetalarna. Det ska inte finnas möjligheter till fusk, egen vinning, korruption eller något annat som inte tål dagsljus”, skrev Annika Orre.
I september rasade också en debatt om finsk discomusik på Ålands radio, fast det egentligen var ett program från Sveriges radio. Nyans ledarsida påpekade enfalden i det höga tonläget.
”Vilken reell fara hotar under ytan, föreställer de sig? Att en timmes ”Disco på finska” i veckan ska få oss alla att odla polisonger, bära kniv och dansa styrdanstango iförda blåvita träningsoveraller? Med så humorbefriade vänner behöver inte självstyrelsekampen några fiender”, skrev Michael Hancock.
Oktober
Det råder brist på lokalpolitiker, på hela Åland men specifikt i Hammarland. Det fick redaktionen att fundera på demokratibegreppet och hur många förtroendevalda det faktiskt behövs för att få en kommun att gå runt.
”Antalet kandidater i de åländska kommunalvalen har stadigt minskat från 603 år 2007 till 458 år 2023. Om det fortsätter på det här viset måste kommunerna snart införa obligatorisk förtroendetjänstgöring (vilket nästan verkar vara fallet i många mindre kommuner). All heder till engagerade kommuninvånare, men vi kan inte bygga ett samhälle på eldsjälar – speciellt inte när det finns andra alternativ”, skrev Heidi Hendersson.
November
Den ekonomiska krisen i Lumparland blir allt djupare, ändå vill ingen prata om kommunstruktur på Åland. Men vad händer när Lumparland går till banken utan egentliga förutsättningar att betala tillbaka några lån?
”I slutänden handlar det om människor, ålänningar, som nu drabbas av strukturen. Det handlar om föräldrar som nu oroar sig för hur deras barns framtid på dagis och i skola ska bli. Det handlar om barn som oroar sig för hur deras föräldrar i äldrevården ska kunna skötas om i kommunens regi. Och i förlängningen har landskapspolitikerna också ett ansvar för lumparlänningarna”, skrev Johan Orre.
De åländska storföretagen behöver nå större marknader för att förbli lönsamma. Det gör också att relationen till de åländska kunderna förändras.
”Det har länge funnits en ömsesidig lojalitet mellan ålänningar och lokala storbolag som gynnat båda sidor. Deras småskaliga strategier har varit en del av det åländska samhällskontraktet. Men det är en era som luckras upp”, skrev Björn Nylund.
December
Diskussionen om att slopa arvsskatten tar fart efter att riksdagen höjer gränserna för när arv och gåvor blir skattepliktiga.
”Utan besparingar, rika släktingar eller arv blir det allt svårare att häva sig upp ur ekonomisk marginalisering. Det är en oroande utveckling som det talas allt för lite om”, skrev Heidi Hendersson.
Böcker, ni vet de där med sidor gjorda av papper med tryckta bokstäver på, fortsätter att sätta skräck i autokratiska länder. Årets juklappstips är signerat Susanna Skogberg.
”Det är listornas tid på året just nu, och den amerikanska grenen av yttrandefrihetsorganisationen PEN har så här ett år in i Donald Trumps andra presidentperiod publicerat sin uppdaterade lista över de mest förbjudna böckerna i skolorna runtom i USA. Du kanske funderar på julklapp åt någon ung person i din närhet? Kanske slå in någon av de här titlarna i ett paket med en dödskalle på: ”En apelsin med urverk” av Anthony Burgess. ”Ett hov av dimma och vrede” och ”Ett hov av taggar och rosor” av Sarah J. Maas. ”Wallflower” av Stephen Chbosky.
