SÖK
MENY
Neurodiversitet. Ett enkelt sätt att säga att hjärnor fungerar olika. I efterdyningarna av amerikanska politiska utspel gällande autism behövs eftertänksamma och inkluderande diskussioner på temat.
Neurodiversitet togs med i nyordslistan 2023. Men uttrycket lanserades redan på 90-talet som en motreaktion på negativa attityder gentemot personer med exempelvis adhd och autism.
”Varför inte föreslå att såsom biodiversitet är väsentligt för ett ekosystems stabilitet, så är neurodiversitet väsentligt för kulturell stabilitet?”
Så säger personen som myntade ordet, sociologen Judy Singer.
Hennes poäng var att våra hjärnor fungerar på ett spektrum, en tanke som blivit allt mer etablerad. I takt med att forskning och medvetenheten för neurodivergens har vuxit har också mängden diagnoser ökat. I Finland har man exempelvis sett en stark ökning av adhd-diagnoser det senaste årtiondet.
En diagnos på spektrat förutsätter anpassningar beroende på individ, eftersom vårt samhälle är utformat för neurotypiska hjärnor. Det kan handla om allt från kommunikation till olika typer av system och miljöer.
Men allt mer börjar också de unika egenskaperna och färdigheterna som förknippas med en diagnos uppmärksammas och hyllas.
Ta till exempel adhd. Från att ha klassats som besvärliga bokstavsbarn är personer med adhd eftersökta av vissa företag som ser fördelarna med att anställa hjärnor som fungerar bra i exempelvis hyperfokus och krislägen. Internationella it-företaget Solita har aktivt valt att beakta neurodiversitet hos personalen och Hbl skriver att företaget i dag rankas som en av Finlands mest eftertraktade arbetsplatser. Här har personal och chefer informerats i neurodiversitet och kontorsmiljön samt organisationen har anpassats för att passa en mångfald av anställda.
”Neurodiversitet är en naturlig variation för hur människor tänker, känner, upplever och ser på världen. Det är lite samma sak som att vi alla ser olika ut på det fysiska planet”, säger Rea Ora som ansvarar för kultur- och medarbetarupplevelser på företaget.
Den anställda Reetta Metso har adhd och är beskriver att hon på topp när det är skarpt läge samt kan jobba med högt tempo – en värdefull tillgång för företaget. När hon behöver återhämtning kan hon lägga sig i företagets ”neuropod” som ska främja avslappning.
Det finns andra företag också som ser potentialen i att främja neurologisk mångfald. Enligt Harvard Business är neurodiversitet en konkurrensfördel och företag som anställer personer med exempelvis autism kan räkna hem många positiva fördelar.
Såna här inställningar till neurodiversitet står i bjärt kontrast till kommentarer från andra sidan Atlanten. Den amerikanska hälsoministern Robert F Kennedy konstaterade på en presskonferens tidigare i veckan att ”autism förstör familjer” och att personer med autism aldrig kommer betala skatt, ha ett jobb, spela baseball, skriva en dikt eller gå på en dejt. Han lade också till att ”många av dem kommer aldrig använda en toalettstol utan hjälp”.
Man ska inte förringa den jobbiga vardag som personer med svåra former av autism, och deras familjer, möter. Det finns fall av det slaget som Kennedy nämner, men de är långt, långt från majoriteten.
Ett flertal profiler med autism har nu gett svar på tal.
”Att vilja bota autism innebär att vårt sätt att vara är fel och det är det inte. Vi behöver inte bli ”fixade”. Vi behöver få stöd. Men svaret är inte att utplåna autism, det är att bygga en mer inkluderande värld för oss alla”, sade Dani Bowman, känd från tv-serien ”Dating on the spectrum” till BBC.
Företag som Solita visar vägen mot en sådan värld. Amerikansk hälsopolitik, diskriminering och fördomar gör inte det.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
