SÖK
MENY
Stabilitet, långsiktig hållbarhet och minimal politisk detaljstyrning. Hela Åland borde omfattas av ett (eller kanske två) fastighetsverk.
Stan vill bilda fastighetsverk. Det är väl på tiden kan man konstatera. Landskapets reform av det samma för 10 år sedan ger gott facit.
”Vårt viktigaste nyckeltal för effektivitet är personalkostnad i förhållande till förvaltad fastighetsyta. Vi har sänkt kostnaden med 17 procent under de tio år vi verkat”, säger vd Stefan Rumander i en återblickande intervju med Nya Åland i samband med att man firar ett decennium. Han berättar också att man lyckats sänka koldioxidutsläppen med över 90 procent.
Tanken med landskapets fastighetsverk var just att skapa ett effektivt kompetenscenter. Fastighetsverket ska fokusera på just fastigheter, så att personalen vid myndigheter helt kan fokusera på sin verksamhet och politikerna kan fokusera på politik. Man ville också flytta bort fastighetsskötseln från den årliga budgetstyrningen för att få ett mer långsiktigt underhåll.
Nu vill staden alltså följa landskapets modell.
Förslaget till ett stadens fastighetsverk härrör från en utredning som Mariehamns stad beställde under 2024. Enligt rapporten, där flera anställda inom staden och andra sakkunniga har intervjuats, lyftes stadens brist på en strategisk helhetssyn över fastighetshanteringen. Bland annat påpekades att staden saknar en fastighetsstrategi och att enskilda beslut har fattats isolerat och utan en tydlig och strategisk förankring. Det framkom också kritik mot att förtroendevalda på alla nivåer allt för ofta tar ställning till enskilda detaljfrågor i stället för att fokusera på helheten, samt att kommunikationen mellan ledande tjänstemän, experter och förtroendevalda inte har varit tillräckligt effektiv.
I stan finns dessvärre lång historia av politisk detaljstyrning kring byggnader. Det är kommittéer, utredningar och arbetsgrupper i oändlighet. Ibland utmynnar dessa i endast dyra kostnader och besvikelser. Se bara på Hälsans hus och relaterade planer för demensboende.
Med ett renodlat fastighetsverk, där politikerna sätter ramarna och visionerna men inte detaljerna, sparas både pengar och besvär. Rent bokstavligen sparas det också på rättsliga besvär. Sedan Fastighetsverket inledde sin verksamhet har man noterat få besvär i relation till antal upphandlingar.
”Vi internt tolkar det som att konsulter och entreprenörer litar på att vi agerar likvärdigt mot marknadens aktörer”, säger Rumander.
Liknande problem med kostsamt politikerstyre i fastighetsfrågor ser vi också i kommunerna. För skattebetalarnas och fastigheternas bästa borde både stadens och alla kommuners byggnader skötas av fastighetsverk. Det är oerhört ineffektivt att 16 kommunstyrelser själva ska sitta och fnula ut dagisrenoveringar och underhåll när allt kunde koncentreras till en enhet med samlad kunskap.
Men en verklighet med allt offentligt ägt i ett eller flera affärsverks händer är ännu en bit bort. Men vi ser sakta en kulturförändring där politikerna verkar villiga att släppa huskontrollen, med start i staden. Men det kräver tydliga ramar, väl uppbyggda processer samt transparens.
