Källkritik svälter trollen
Både i riket och på EU-nivå varnas det nu för att kommande valår kan präglas av påverkansförsök utifrån.
Även om Åland är litet och ointressant i internationella sammanhang bör 2019 bli källkritikens år, även här.
Det här året går vi till valurnorna tre gånger. Det handlar om riksdagsval, EU-val och lagtings- och kommunalval.
Brexit, det franska presidentvalet och det amerikanska presidentvalet var alla utsatta för desinformationskampanjer. Inför det svenska valet oroade sig 58 procent av svenskarna, enligt en undersökning som Expressen publicerade, för utländska påverkansförsök via sociala medier.
Den bilden stärktes av att säkerhetspolisen Säpo gick ut och varnade för potentiellt valfusk veckorna innan valet. Enligt Säpo fanns exempel på falska konton i sociala medier samt desinformation som spridits i syfte att polarisera och skapa splittring inför valet.
Men i eftervalsanalysen visade det sig att Sverige var rätt förskonat från omfattande påverkansförsök. Enligt en studie som beställdes av svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, brydde sig inga stormakter sig tillräckligt mycket om det svenska valet för att satsa stora resurser på desinformationskampanjer.
De brittiska forskarna som gjorde studien såg dock att det pågick en internationell kampanj för att smutskasta Sverige. Då pekades ryska medier och kanaler på högerflanken ut som källa till kampanjen. Men slutsatsen var att kampanjen i större utsträckning handlade om att måla en negativ bild av Sverige i internationella sammanhang än att störa det svenska valet.
Åland är tack vare sin litenhet knappast särskilt intressant för de storpolitiska krafterna och kommer därför troligtvis inte att vara speciellt utsatt för påverkansförsök utifrån. Men i och med att vi komsumerar nyheter från alla världens hörn, ofta via sociala medier, så gäller det även för ålänningarna att vara observanta på vilkad information eller desinformation som de flesta av oss troligtvis kommer att stöta på under det kommande året.
Det tar lite längre och det kräver lite mer eftertanke. Men genom att källgranska nyheter som snabbt får spridning i sociala medier och inte dela dem vidare innan du vet att källan är betrodd så kan även den enskilda individen begränsa de avsiktliga desinformationskampanjernas räckvidd.
Det kommande EU-valet beskrivs som ett ödesval för Europa. Den stora frågan är om de nationalistiska krafterna som vill vända sig bort från det europeiska samarbetet ska få ytterligare kraft från sina respektive hemländer eller om pendeln nu ska svänga tillbaka till förmån för ett mera enat Europa.
Insatserna är stora, även för de som tjänar på att se ytterligare splittring inom unionen.
Det har redan inför både EU-val och riksdagsval börjat spekulerats i riskerna för utomstående påverkansförsök i våra val. EU lanserade i december en åtgärdsplan i vad man kallar ett krig mot desinformation.
Enligt Andrus Ansip, vice ordförande för EU-kommissionen, ska EU satsa på att hjälpa medlemsländer identifiera desinformationskampanjer snabbt. EU ska också ytterligare sätta press på it-företag för att minska spridningen av så kallade falska nyheter.
Också valchefen vid det finska justitieministeriet Arto Jääskeläinen varnar i en artikel på Svenska Yle för att hoten om valpåverkan ska tas på allvar, även om han menar Finland är väl rustat.
Det finns förstås inga garantier för att påverkansförsök kommer att inträffa under det kommande supervalåret. Men om det sker blir effekterna av dem mindre om människor är uppmärksamma, speciellt på nyheter som får stor spridning på sociala medier.
Även om det krävs stora internationella insatser för att begränsa trollens spridning kan även privatpersoner göra en insats.
