En morot för branschen

DELA

I tio års tid har de åländska primärproducenterna haft sin egen gala som uppmärksammar den bredd, energi och nytänkande som finns i näringen. Landsbygdsgalan är en glittrig morot för en viktig bransch som annars sällan får stoltsera på scenen.

Det händer ganska ofta att Nya Ålands redaktion får svar på mejl, där vi inte är den tilltänkta mottagaren. Det är lätt hänt att trycka ”svara alla”, i stället för att svara enskilda. Oftast är det i dessa mejl man ser ärliga, spontana kommentarer. Mången gång är de glädjande. I söndags landade ett sånt mejl ner i inkorgen som svar på Landsbygdsgalans pressutskick.

”Gratta alla vinnare! Ni gör ett avgörande och oerhört jobb!”, skriver avsändaren och tillägger lovord för arrangören Lena Brenner.

Ledarsidan vill haka på.

För det är fint att få se representanter för landsbygden och primärnäringen stå och smila brett på bilderna från Landsbygdsgalan. Av bilderna att döma verkade stämningen vara på topp under helgens galej, där man förutom samkväm också delade ut ett antal priser.

Vinnaren i varje kategori fick en statyett som är tillverkad av den åländska konsthantverkaren Ulrika Kjeldsen i metall och en sockel av träd-slaget en som vuxit i Ämnäs. Statyetten föreställer en morot för att symbolisera att vinnaren får en ”morot” att jobba vidare med att utveckla sin verksamhet.

Landsbygdsgalan i sig är också en fin morot för branschen.

2016 anordnades den första galan, på initiativ av Lena Brenner på Ålands landsbygds-centrum. Så här sade hon om orsaken:

”Det finns många som gjort mycket fint, gott och bra i de här näringarna. Vi har kanske inte varit så duktiga på att uppmärksamma dem hittills men nu är det dags.”

Till den första galan fick man över 100 nomineringar. En av dem var jordbrukaren Veronica Wahlsberg som hade blivit nominerad till årets unga entreprenör.

”Det är roligt, jag trodde att det här var något som bara stora investerare blev nominerade till”, sade hon till Nya Åland den där första festkvällen.

Hon, och många andra uttryckte också att det var roligt att få klä upp sig och få träffa branschkollegor.

”Det blir lite glitter och glamour när det är gala”, sade företagaren Tina Backman.

På plats 2016 fanns 200 gäster. Detta år hade man lika fullsatt på Breidablick där de sponsorfinansierade festligheterna anordnades.

Under kvällen delades sex priser ut i kategorierna Ålands landsbygdsföretagare, skogsvårdare, miljösatsning, unga entreprenörer, matambassadör och främjare av fiskenäringen. Vinnarna har genom åren utsetts av en akademi som består av personer från olika livsmedelsföretag och organisationer. Det är ett bra sätt att förankra priserna i sektorn och ger vinnarna legitimitet.

Alla nästan 100 nominerade fick också ett mejl med information om att de blivit nominerade där nomineringstexten bifogades.

”Även det gjorde att alla blev väldigt glada över att de blivit sedda av någon”, säger Brenner till Nya Åland.

Galan, som sedan 2016 anordnats varannat år, ser ut att fortsätta lika starkt som det började. Gott så, för om det är några som förtjänar en kväll av hyllning, glitter och glamour så är det våra primärproducenter.

Varför, kanske du undrar? Förstås är de företagare med målet att vara vinstdrivande, men de förser oss också med mat och produkter. Vinstkategorierna med fokus på miljö och naturvård visar också på branschens roll som miljöväktare. Dessa människor är också orsaken till att Åland i dessa osäkra tider har en imponerande självförsörjningsgrad på 59 procent.

Det är inte alltid ett lätt yrke de valt, snarare en livsstil – som många gånger också är ganska solitär. Därför är det extra fint att de får ta en paus från ladugårdar, traktorer och åkrar för att sätta på sig finstassen och skåla med branschkollegor.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp

tracking