SÖK
MENY
En hotande studiekris?
Kan en känd studentkrogs omstrukturering bero på att de finländska studenternas situation blir alltmer pressad? Mycket tyder på det.
Alla som talar svenska i Åbo har troligtvis någon gång besökt Skärgårdsbaren, och de flesta har nog hört talas om krogen med tillhörande nattklubb intill torget. Går man in på Skärgårdsbaren kommer man garanterat höra någon tala svenska, med stor sannolikhet få service på svenska och i flera fall ovetandes klampa in mitt i något studieevenemang.
Den klassiska krogen kan just nu vara på väg att bli en kanariefågel i kolgruvan: en förvarning om studenternas alltmer utsatta situation. För den 30 juli publicerar Åbo Underrättelser en artikel med rubriken: ”Skärgårdsbarens lokaler till uthyrning”. I artikeln säger etablissemangets vd Nikolaj Sumelius att det inte längre är lönsamt att ha pub och nattklubb som riktar sig till studerande och att han därför beslutat att lägga ut lokalen till uthyrning:
”Vi har samma volym besökare, men studerande spenderar helt enkelt inte lika mycket på nattklubbar längre. Därför måste vi ställa om konceptet till något som riktar sig till en annan kundkrets.” Han säger också: ”Det är inte längre coolt bland studerande att vara fullast.”
Men är det verkligen bara ändrade alkoholvanor bland unga som ligger bakom Skärgårdsbarens kris?
Visserligen skriver Hufvudstadsbladet i en artikel från förra hösten (13.9.2024) att det också märks av inom studielivet att unga dricker mindre. Det är också lättare som student att vara nykter och välja alkoholfritt än tidigare. Och Anu Katainen, lektor i sociologi vid Helsingfors universitet, menar i en artikel till Hufvudstadsbladet (7.7.2023) att alkoholens roll i kulturen inte längre är lika central.
Men det är inte bara omsorg om hälsan som spelar in, menar hon. Hon pekar också på att arbetstakten i dag är hårdare.
Alkoholen, och i synnerhet en stor konsumtion av alkohol, passar helt enkelt inte in i vårt prestationssamhälle.
Studenterna pressas allt hårdare.
Från och med den här månaden får de flesta finländska studerande lägre bidrag för att täcka hyresutgifterna, till följd av regeringens beslut att ersätta det allmänna bostadsbidraget mot ett lägre bostadstillägg. Svenska Yle skriver (30.7.2025) att den livliga studiekulturen i Svenskfinland påverkas negativt av det förnyade bostadsstödet för studerande – att pengarna inte räcker inte till för att umgås som förr.
I artikeln vittnar en studerande om att studielivet förändrats mycket sen hon började studera för bara fem år sen. I början skulle alla gå på allt, men nu väljer folk bort studieevenemangen. Det tror hon beror främst på den förändring som skett i ekonomin: högre levnadskostnader och mindre inkomster. Den ekonomiska situationen gör att studerande inte lever ett lika aktivt uteliv som förr. Även om hon tror att festandet blivit mindre populärt till följd av att alkoholen inte har samma status längre, medger hon att varken hon själv eller hennes studiekamrater har energin att vara lika aktiva längre.
Aktörer på hyresmarknaden har redan kunnat urskilja följderna av bostadstillägget, där studerande bland annat flyttar från sina ettor till delade bostäder för att ha råd med sitt boende. Och en stor kris kan inväntas inför nästa sommar – att bostadstillägget är kopplat till studiestödet innebär att studerande inte får något stöd alls under sommarmånaderna.
Det ökar pressen att skaffa sig ett sommarjobb: ett stort stressmoment i dagens arbetsmarknad. Att lyfta studielån har nästintill blivit ett måste om man ska studera på heltid. Att arbeta på sidan om studierna är det andra alternativet, som allt mindre handlar om att få extra pengar att röra sig med, utom om en oundviklighet för att ha råd med mat på bordet.
Alltsammans blir till en ond cirkel. De som arbetar på sidan om har mindre tid för studierna, och studietakten blir långsammare. Samtidigt ökar trycket på att bli färdig inom utsatt tid. När den studerande väl är klar och ska ut i arbetslivet är det med ett tungt baggage som består av både en slutkörd kropp och själ, såväl som en stor ekonomisk skuld.
Den onda cirkeln leder sedan vidare till den så kallade föreningsdöden, som Nyans Elsa Andersson gav exempel på i gårdagens ledare. Varken orken, tiden eller pengarna räcker till för att umgås som förr eller delta i evenemang. Allra minst finns det någon tid eller ork kvar för att engagera sig i studentföreningar, vilket kunnat urskiljas hos flera föreningar vars eldsjälar kämpar för att hålla föreningarna vid liv.Viljan må finnas, men den räcker inte långt under de rådande omständigheterna. Resultatet kan bli en olycksbådande omstrukturering i den annars livliga studiekulturen som Svenskfinland präglats av.
Att Skärgårdsbaren skiftar fokus från studerande är bara ett av många exempel på att studieåren inte längre i första hand handlar om de studerandes faktiska studier eller upplevelse av studielivet. De handlar i stället allt mer om oro och stress över att få ekonomin att gå ihop. Studiekulturen står inför ett stort hot med risk att totalt utmärglas. De studerande lider, universiteten lider och samhället lider. Finlands välfärdssamhälle har i flera år balanserat på gränsen till ett renodlat fel-färdssamhälle.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
