SÖK
MENY
Ditt digitala avtryck i sommar kan påverka resten av ditt liv
Världens största sociala nätverk är samtidigt världens största övervakningsfunktion. Närmare 20 år av uppluckrad digital integritet finns kvar på nätet – och du ska inte tro att du kan betala bort det.
EU vill att användare av sociala medier själva ska ha möjlighet att välja om man ska kunna bli spårad av de populära apparna eller inte. Det har blivit en del av ett växande internetkrig mellan Europa och USA, där EU valt att gå vidare med regleringar av de amerikanska techbolagen.
De amerikanska jättarna – inte bara de som har produkter inom sociala medier utan även bolag som Google och Amazon – har med tiden fått mer och mer kritik för hur mycket data de har om oss. Framförallt för hur den används och för vem som har tillgång till den när innehåll och reklam skräddarsys för varje användare.
Folks köpvanor har alltid varit hårdvaluta, men data om din hälsa och dina politiska åsikter är numera lika gångbart.
Förra veckan började nordiska användare av de sociala medie-tjänsterna Facebook och Instagram få frågan om de ville betala 8 euro i månaden för att slippa personlig reklam – eller fortsätta som tidigare: gratis.
Ett snabbt val som förtjänar lite extra eftertanke.
För Meta, bolaget bakom de kända apparna, vill knappast att vi ska börja betala. I stället räknar de med att en ytterst liten del väljer det alternativet – för att sedan kunna peka på hur litet intresset är för att faktiskt slippa bli spårad. De stora pengarna ligger i just de personliga annonserna.
Det som kan verka vara trivial information för gemene man har blivit maktmedel. Vilka – knappt ens mina bekanta – kan ha något värde av att få se min perfekta semestersolbränna, mina middagsval och min högst personliga åsikt om dagens rubriker? Det enkla svaret är: Alla som vill kontrollera dig.
Kollegan Michael Hancock beskrev nyligen i en ledare hur Kinas miljardbefolkning lever i ett övervakningssamhälle som accelererat med AI-utvecklingen. Kameraövervakning med ansiktsigenkänning, appen WeChat som vidarebefordrar folkets känslor, åsikter och värderingar direkt till regimen och sedan begränsar användaren på det sätt staten anser lämpligt. Tänkte du besöka ett aktivistmöte? Tyvärr kan just du inte boka biljetter.
Tekniken har funnits länge – det är möjligheten att bearbeta och samköra informationen som skiljer från gårdagen. Därför har det blivit akut för framför allt stormakter att dels begränsa främmande länder från att utföra digitala påverkansoperationer med allt större precision – och dels själv kontrollera tekniken, den information som finns och därmed sitt eget folk.
USA:s kongressbeslut från förra året, att den amerikanska grenen av kinesiska TikTok av nationella säkerhetsskäl måste övergå till amerikansk ägo, närmar sig en slutlig deadline. Men trots hot om nedsläckning är det högst oklart vad som händer om den kinesiska regimen säger nej.
I Ryssland är sedan tidigare Meta, som alltså äger Facebook och Instagram, stämplat som extremistorganisation. Den enda av deras appar som funnits tillgänglig har varit Whatsapp. Men även den förväntas blockeras i och med Putins senaste order att förbjuda appar från ”fientliga länder”.
Det är lätt att tänka att vi kan anpassa oss och ändra beteenden om vi känner oss alltför kartlagda. Men åratal av vår egen brist på integritet i det digitala livet ligger där och väntar – endast fantasin sätter stopp där lagrummen saknas eller där någon skriver sina egna lagar.
Under våren besökte Natos innovationschef James Appathurai Sverige. Bland mycket annat inom högteknologisk krigföring och desinformation berättade han också om hur det vi anser är säkert i dag kan användas emot oss i morgon.
”Det finns ett program i Kina i dag som kallas ’skörda nu, dekryptera senare’ och som dammsuger allas Whatsapp. De kan inte knäcka dem nu, men om några år kan de det. Då ska de använda AI för att gå igenom allt vi skickar till varandra”, återgav Dagens Industri.
Liknande farhågor luftas nu kring Metas skenmanöver med betalabonnemang. Det är högst oklart om Meta ens kan sluta använda informationen de har om varje specifik användare, som för vissa går närmare 20 år tillbaka i tiden. En undersökning från 2016 visar att Facebook har i snitt 29 000 datapunkter för var och en. Meta kan nog räkna med att bli stämda, om personer som betalat för att slippa bli spårade ändå fått sin personliga data insamlad.
Facebooks AI-verktyg ”FB Learner flow” för utvecklare och interna processer lär nu ska användas för att sälja prognoser med en exakthet expertisen aldrig tidigare varit kapabel till, för vilka som till exempel planerar köp av en ny bil – eller vad just du planerar att köpa – eller engagera dig i.
2019 tvingades Facebook betala fem miljarder euro i böter för att ha lämnat ut uppgifter om sina användare till utomstående. Information från 87 miljoner användare hade under flera år läckt till ett brittiskt analysföretag som sedan sålt konsulttjänster till bland annat Donald Trumps valkampanj inför presidentvalet i USA.
Man kunde alltså leverera ”information” för att knuffa grupper av personer i ena eller andra riktningen utan att det verkade som politisk propaganda.
Nu har verktygen blivit än mer effektiva.
Än så länge väger etiken tyngst, men man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se en allt tätare symbios mellan olika stater och deras sociala medier-jättar.
Donald Trump hade dem på första parkett vid sin presidentinstallation – och följde upp med planerna på en gigantisk statlig AI-satsning.
Kina må vara ett exempel som den demokratiska västvärlden inte vill efterlikna – men den rör sig i samma riktning.
Och det börjar med dina semesterbilder.
