DELA
Foto: Stefan Öhberg

Dags för en digital mistlur

I dag testas de åländska varningssignalerna.

Det är ett system som har åldrats väl i dagens digitaliserade samhälle.

Men det är hög tid att fundera på ett system som kompletterar mistluren.
I ett digitaliserat samhälle kan varningssignalen tyckas omodern. Men det är bra att vi inte bara förlitar oss enbart på digital kommunikation, eftersom systemet gång på gång visar sig vara sårbart.

I fredags blev flera åländska företag, bland andra Nya Åland, utsatta för en överbelastningsattack. Det kan liknas vid en trafikstockning med många bilar på en smal väg vilket gör att ingen kommer fram.

Vem som står bakom attacken vet man inte, men klart är att trafikökningen kom via Ryssland och Kina. Det är givetvis oroande eftersom den stora ryska krigsövningen Zapad (översatt väst) pågick samtidigt som attacken riktades mot Åland. Enligt vd på Ålcom Daniel Dahlén har ingen som arbetade med fredagens attack sett liknande mängder data skickat till Åland.

IT-säkerhet är ingen lätt fråga. Den digitala utvecklingen har gått snabbt och säkerhetsaspekten har blivit eftersatt, inte bara på Åland utan globalt. Det är en av samhällets största utmaningar. Fredagens attack visar hur sårbart systemet är. Men det betyder inte att vi inte ska satsa på och utveckla ett digitalt system.

Åland har till exempel inte en krisinformationshemsida som i Sverige och i riket, en hemsida där allmänheten ska informeras snabbt vid en kris.

Det Åland använder i dag är systemet med varningssignaler, som ska följas upp via radion eller genom att följa instruktionerna i telefonkatalogen.

Men för många, i alla fall yngre, är systemet redan daterat. Vaningssignalen hör de flesta, men inte alla har en fast telefon i huset och då kommer ingen telefonkatalog hem i postlådan. Och många väljer i dag att lyssna på radio via digitala sändare.

Det är alltså ingen självklarhet att transistorradio eller telefonkatalog finns i de åländska hemmen och skulle en katastrof inträffa och nyhetsförmedlarnas hemsidor ligger nere når inte informationen om varför fara uppstår ut till alla. I rullorna finns ett system som varnar via sms men det är inte taget i bruk.

Nyhetsförmedlarnas roll är viktig i sådana situationer. Men det är ingen hemlighet att nyhetsförmedlare blir utsatta för it-attacker. I Sverige har flera överbelastningsattacker utförts mot nyhetssidor, den största i mars 2016 då så gott som alla rikstäckande nyhetssidor låg nere.

Det behandlades som ett hot mot demokratin och utreddes av Säpo eftersom risken för desinformation via sociala medier ökar om betrodda nyhetskanaler inte kan förmedla information.

Vårt samhälle bygger i väldigt stor utsträckning på digitala lösningar i dag. Det gör digitaliseringen sårbar för attacker och i ju större utsträckning vi kopplar upp oss desto mer förödande blir en attack mot just det digitala. Men det betyder inte att vi de kommande 100 åren bara kan förlita oss på mistluren.

Vi måste fundera på möjligheten till en digital mistlur där information om vad som sker förmedlas lika snabbt som att någonting sker.