SÖK
MENY
Biblioteks- och försäljningsstatistiken inger förnyat hopp om ungas läsning
Den negativa trenden tycks ha vänt – vi lånar allt fler böcker på biblioteken. Framför allt är det lånen av litteratur för barn och unga som ökar, och tillsammans med ökad försäljning inom kategorin inger det förnyat hopp om den yngre generationens läsning.
De senaste åren har allt fler undersökningar visat alarmerande resultat vad gäller läsning och läsförståelse, hos befolkningen i allmänhet men i synnerhet hos barn och unga. Den oroande utvecklingen har – med rätta – betecknats som ytterst allvarlig, och även denna ledarsida har flera gånger diskuterat läskrisen och manat till politiska och samhälleliga åtgärder.
Som tur är finns det ljus i mörkret. Officiell biblioteksstatistik visar att vi besöker de allmänna biblioteken i större omfattning och lånar allt fler böcker. Glädjande nog verkar den positiva trenden stå sig över tid: efter svackan under pandemin har antalet utlån ökat de tre senaste åren.
Hoppfullt är inte minst det faktum att det är utlåningen av barn- och ungdomslitteratur – framför allt skönlitterär sådan – som står för den allra markantaste ökningen. Antal utlån av skönlitteratur för barn och unga på de allmänna biblioteken i Finland och på folkbiblioteken i Sverige ökade nämligen med över 6 respektive 5 procent 2024 jämfört med året innan.
En liknande trend märks också här på Åland. Statistik från Åsub visar att det totala antalet utlån ökade med 5 procent år 2024 jämfört med året innan, och ser man enbart till skönlitteratur för barn och unga är den positiva trenden över tid tydlig: förra året gjordes betydligt fler lån inom den kategorin jämfört med de fem föregående åren (från 2019 och framåt urskiljs den som enskild kategori i statistiken).
Ökad utlåning på biblioteken innebär emellertid inte att vi kan ta för givet att läsningen ökat. Kan det i stället vara så att ökningen i antalet bibliotekslån äts upp av en minskad bokförsäljning? Nej, sett till den senaste försäljningsstatistiken finns det glädjande nog inget som tyder på det: år 2024 ökade bokförsäljningen i Finland jämfört med föregående år. Strömmade ljudböcker står emellertid fortsättningsvis för en stor del av den ökade omsättningen, men går man in på detaljnivå märks faktiskt en positiv trend också i försäljningen av tryckta böcker, där antalet sålda verk ökade med 2,4 procent förr året. Och precis som när det gäller utlåningen på biblioteken är det försäljningen av tryckt barn- och ungdomslitteratur som ökar mest: i Finland såldes nästan 4 procent fler tryckta böcker för barn och ungdom 2024 jämfört med året innan. I Sverige minskade visserligen den totala försäljningen av tryckta böcker något förra året, men där skedde å andra sidan en kraftfull ökning av antalet sålda verk för barn och ungdom: jämfört med året innan var uppgången nästan 7 procent.
Den stora ökningen i Sverige för barn- och ungdomslitteraturen bör visserligen ses i ljuset av det nya statsbidraget för inköp av litteratur till för- och grundskolan som betalades ut förra året, men å andra sidan är det just politiska satsningar som behövs i kampen mot den minskade läsningen och läsförståelsen hos barn och unga som varit så på tapeten under de senaste åren.
Överlag är det mycket som tyder på att den stora uppmärksamheten kring de sjunkande läsresultaten hos barn och unga de senaste åren vunnit gehör hos politikerna och lett till stora utbildnings- och kulturpolitiska insatser i syfte att försöka vända trenden – vilka i sin tur nu tycks visa sig framgångsrika. Nordiska ministerrådets sammanställning ”Statliga insatser för ökad läsning och läslust hos barn och unga” från 2024 visar med tydlighet hur prioriterade de här frågorna faktiskt har varit och är hos de nordiska länderna och självstyrande områdena: under de senaste åren har en stor mängd viktiga satsningar sjösatts, och flera av insatserna fortsätter fortlöpande.
I jämförelse med övriga nordiska länder och självstyrande områden ter sig emellertid beskrivningen av de åländska satsningarna i sammanställningen som tämligen vaga. I landskapsregeringens kulturpolitiska strategi ”Ålands väg framåt 2024–2030” från förra året är visserligen barn och ungas tillgång till kultur prioriterad, liksom att ”främja ett ökat intresse och lust för läsning, också i högre åldrar”. Hur detta ska främjas och vilka satsningar man vill göra på de kommunala biblioteken framgår dock inte i den kulturpolitiska strategin; i stället utlovas mer information i en kommande bibliotekspolitisk strategi.
Hoppeligen presenteras där medvetna och riktade satsningar för att ytterligare främja läsningen i det åländska samhället, och möjligen också löfte om den nya åländska bibliotekslag som så länge efterfrågats av branschen för att säkerställa och ytterligare förbättra förutsättningarna för de åländska bibliotekens viktiga arbete och service. För trots de glädjande siffror som presenterats och diskuterats ovan, finns det stort utrymme för utveckling här. Även om utlåningen på de åländska biblioteken ökat under de allra senaste åren, märks en tydlig skillnad i den mera långsiktiga utlåningen gentemot övriga riket: i Finland var utlåningen av fysiska böcker på biblioteken 2024 den högsta på 16 år, medan antalet utlån på de åländska biblioteken var drygt 20 procent mindre jämfört med 2016.
Fortsättningsvis lånar ålänningarna tillsammans med finländarna visserligen flest böcker per capita i Norden (och troligen också i världen, avsaknaden av tillförlitlig internationell data på området gör att det är svårt att slå fast), men bra kan alltid bli bättre. Viktigt är hursomhelst att vi oförtröttligt fortsätter att uppmärksamma och arbeta med de här frågorna, så att uppsvinget i läsningen inte stannar vid ett tillfälligt trendbrott.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
