SÖK
MENY
I går var det nationella suicidpreventionsdagen. Det är en tid för att bryta stigma och belysa förebyggande insatser. Det har riksdagsledamoten Eemeli Peltonens familj modigt gett prov på.
Den 19 augusti tog riksdagsledamoten Eemeli Peltonen sitt liv i riksdagsbyggnaden. Det orsakade chock och sorg i landet samt påminde människor om hur viktigt det är att våga prata om psykisk ohälsa och suicid, men även om medicinering kopplat till självmordstankar. Peltonens familj tror att ett kortisonpreparat utgjorde den utlösande faktorn i den tragiska händelsen. Den 30-åriga lagtingsledamoten hade en nyligen diagnosticerad njursjukdom som han medicinerade mot. Hans partner Sofia berättar för MTV nyheter att hon inte vet hur mycket information maken fick kring möjliga bieffekter. Kortisonpreparat är tämligen vanliga läkemedel och de flesta använder dem utan större problem. Men de kan i enstaka fall orsaka allvarliga psykiska problem.
Enligt Sofia blev Eemeli ett skal av sitt forna jag efter att ha påbörjat medicineringen på våren. Paret tog upp sina funderingar om kortisondosen med läkare, men den kunde inte sänkas på grund av den underliggande sjukdomen. Tiden gick och Eemelis livsutrymme minskade. Under sommaren klarade den tidigare aktiva politikern inte mer än att bygga med lego, spela Playstation och färglägga i böcker. När så njurläkarna gav grönt ljus började han sakta trappa ner på kortisonet. Veckan innan han dog verkade han må bättre. Men så morgonen den 19 augusti steg Eemeli in i ett tyst riksdagshus. Samma morgon ringer hans partner honom flera gånger. På fjärde försöket svarar Helsingfors polis. Ett liv släckt och närstående traumatiserade.
Hans familj ämnar nu göra en patientskadeanmälan. De upplever inte att de fick tillräcklig varning om kortisonets möjliga biverkningar.
Familjens öppenhet har gjort att även andra vågat träda fram och berätta om psykiskt mående kopplat till medicinering. Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund gick ut i Hbl och berättade om sin reaktion på samma kortisonpreparat.
”Jag blev aggressiv, kastade saker och gick omkring med självmordstankar”, berättar han.
Med tanke på hur vanliga kortisonpreparat är – de används vid många olika sjukdomar och besvär – så är det viktigt att dessa ovanliga, men bokstavligen livshotande, biverkningar uppmärksammas.
Igår, onsdag, var det den internationella suicidpreventiva dagen. I Finland påbörjades ett systematiskt jobb för att minska antal självmord på 80-talet vilket ledde till att antalet självmord halverades från 90-talet fram tills idag. Nu flaggar Mieli, organisationen för psykisk hälsa, för att den positiva trenden avtar – speciellt bland unga vuxna i Finland.
I Finland begås omkring 750 självmord per år. De flesta är medelålders män. Sett till hela Europa ligger Finland på fjärde plats när det gäller antal självmord.
”Att förebygga självmord kräver att vårdkedjan fungerar: man måste känna igen riskerna och ha en säkerhetsplan, det måste finnas lågtröskelhjälp och kamratstöd från föreningar och den offentliga sektorn måste erbjuda tillgängliga tjänster”, skriver Mieli i ett pressmeddelande.
Just det här med att känna igen risker går bortom det som man ofta pratar om; depression, självskadebeteende, sjukdomar och livskriser. Risker kan vara medicinrelaterade, som konstaterats ovan, och även relationella. Få vet nog att barn till föräldrar som dött av suicid själva har en ökad risk att följa samma tragiska väg, en risk som stiger när man närmar sig samma ålder som föräldern blev. Det vore alltså viktigt för vården att extra noga följa med biverkningar av olika preparat samt göra uppföljningsplaner för närstående efter redan inträffade suicid. Detta utöver alla de riskbedömningar och proaktivt arbete som redan görs av vår, tyvärr magert finansierade och bemannade, psykvård.
Eemeli Peltonen blev bara 30 år gammal. Sorgen sätter spår en hel livstid framöver bland de som kände och älskade honom. En stor eloge till hans närstående som valt att sprida information om den här typen av risksituationer för suicid. Förhoppningsvis leder det till att andra tas på allvar i tid.
Här finns hjälp att få
MIELI rf:s kristelefon tar emot samtal på svenska på numret 09 2525 0112 må och ons kl. 16-20 samt ti, to och fre kl. 9-13. Du kan ringa anonymt och konfidentiellt.
Du kan vända dig till psykiatriska öppenvården på ÅHS på telefon 018 538 566.
Vid akuta nödsituationer – ring 112.
Om det känns lättare att skriva än att prata finns Mieli rf: sKrischatför vuxna. För unga i åldern 12–29 år finnsSekasin-chatten och Sekasin Gaming.
