SÖK
MENY
Det tycker i alla fall 93 procent av finländarna som har fått svara på frågan i Skatteförvaltningens senaste enkät. Mest glädjande är att siffran är stabil på den här höga nivån.
Skattetoppen väcker blandade känslor. För vissa av de som är med på listorna i dagens tidning är det knappast den roligaste dagen på året. Listorna visar vad samhällets mest välbärgade tjänar, eller så nära det går att komma med de offentliga skatteuppgifterna. För listan är inte heltäckande. Poster som skattefria förmåner, skattefria andelar av kapitalinkomster och skattefria ränteinkomster finns inte med. Det finns också, enligt Skatteförvaltningen, avdrag som gör att inkomstsiffrorna blir lägre än de faktiska: ”Enligt statistiken saknas sålunda totalt 39,2 miljarder euro från de offentliga uppgifterna vilket är cirka 23 procent av de totala inkomsterna”, skriver Skatteförvaltningen om de nationella uppgifterna för 2023 (alltså fjolårets skattetopp) i ett pressmeddelande.
Att offentliggöra inkomstlistorna handlar om mer än ”skvallervärdet”. Det handlar om att se trender i hur invånarna tjänar sina pengar. En trend som har hållit i sig är att kvinnorna sakta (väldigt sakta) tar större plats på listan över de med högst inkomster på Åland. En annan trend är att kapitalinkomsterna växer i relation till förvärvsinkomsterna. Det är med andra ord mer lönsamt att vara rik från början (helst då genom att vara med och äga lönsamma verksamheter) än att hitta ett jobb som ger inkomster. Det betyder också att det för löntagare blir ännu svårare att ta igen skillnaden.
Finländarnas attityd till att betala skatt är sannolikt också sammankopplad med den, med globala mått mätt, oerhörda transparens som skattedagen faktiskt erbjuder.
93 procent av de tillfrågade i Skatteförvaltningens enkät anser att det är en viktig medborgerlig plikt att betala skatt. Nästan lika många, 89 procent, anser att skatterna behövs för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Att siffrorna inte har sjunkit är en ”glad överraskning” enligt Janne Myyry från Skatteförvaltningen: ”Trots att ett tumult pågår i världen omkring oss och den offentliga diskussionen om skatter ofta är kritisk, hålls finländarnas positiva inställning till skatter på hög nivå år efter år.”
Världen och samtalet om den har tydligt gått i den riktningen. De starka ska sko sig och de svaga får finna sig i att vara just det. Därför är det extra glädjande att se att majoriteten av finländarna inte resonerar så. Jämför man resultatet med 2013 så är det i dag en lika hög andel som tycker om skatterna.
Man kan förstås dra olika slutsatser av siffrorna, beroende på vilket förhållningssätt man har. Hufvudstadsbladets Torsten Fagerholm ser oroligt på attitydförändringar och skriver att vår inställning till att betala skatt snabbt kan förändras:
”Numera hyser hela 22 procent en mycket eller rätt negativ bild av det offentliga, jämfört med blott 10 procent för fyra år sedan”, skriver Fagerholm om finländarnas inställning.
Man kan å andra sidan hävda att de faktiska sparkrav som finländarna (och ålänningarna) numera ställs inför när budgetar ska balanseras är en påminnelse om allt vi har tack vare skatten.
Ett lättat ”skattetryck” betyder mindre pengar till sjukvård, färre vuxna i skolan och sämre infrastruktur. Att betala skatt är toppen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
