Rockpiles gitarrist showar i kväll
Förstklassig pubrock serveras på Park i kväll fredag av före detta Rockpilegitarristen Billy Bremner med band.
– Det här är det enda jag kan, säger Bremner, 69, till Nya Åland.
När Nyan ringer honom i Gävle har han tagit en paus i studioarbetet med ett nytt skivprojekt.
– Nuförtiden vill jag göra något annat än bara den där wacka-wacka-gitarrocken som började med Chuck Berry.
Varför blev du gitarrist?
– För att jag inte hade något val. Jag var som besatt varje gång jag hörde en gitarr på radio eller tv. Jag tycker fortfarande att solot som James Burton gjorde på Ricky Nelsons ”Hello Mary Lou” är ett av världens bästa. Men jag var självlärd så först stämde jag gitarren helt fel. Jag utgick från min pappas ukulele med fyra strängar. Sen visade någon mig hur det skulle göras och då var det som att börja från noll.
Har du koll på alla skivor du spelat på genom åren?
– Nej, det är omöjligt. En kille i Stockholm har gjort en diskografi med allt jag någonsin spelat in, inklusive demos och studiomusikerjobb, när man spelade in låtar utan att veta vem som skulle sjunga på dem.
Hände det att folk blandade ihop dig med fotbollsspelaren Billy Bremner?
– Hela tiden. Inte i Amerika för där visste ingen vem han var. Men i Europa kallades jag ”den sjungande fotbollsspelaren”. När den andra Billy Bremner dog ringde folk till mig och sade ”fucking hell, lever du?”.
