Mumindalen kom till Åland
Barn- och familjemusikalen ”I Mumindalen” drog fullt hus och de åländska barnen älskade att få se och krama om de välbekanta trollen.
Det stora golvet i gymnastiksalen på Idrottsgården är täckt av sittande, krypande, liggande, stående och hoppande barn. Och en och annan förälder och rätt många mor- eller farföräldrar. Det verkar som de åländska barnfamiljerna gått man ur huse för att få se Mumindalen göra ett besök i Mariehamn.
Sångerna man sjunger är bekanta för de åländska barnen och många både sjunger och dansar med emellanåt.
– Jättebra, tycker Ivan Lindberg och följer intresserat med handlingsförloppet. Lillebror Bob, som rullar runt på golvet en bit bort, är däremot inte så intresserad av det som händer på scen, men verkar ändå njuta av föreställningen och musiken på sitt eget lilla sätt.
Kusinerna Leo Rundberg och Stella Clemes, nästan två år båda två, står hand i hand och tittar på äventyret på scen.
– Sniff är favoriten, säger Leos mamma.
– Och Mumriken med munharmonikan.
Trött ensemble
Att barnen är förtjusta över mötet med barnboksfigurerna går inte att ta miste på. De vuxna är lite svalare i sina omdömen.
– Nja, så där. Lite långtråkigt, tycker Ivans och Bobs mamma Hanna Lindberg.
Och många vuxna ser rätt uttråkade ut, och om gäspningarna som ses då och då beror på syrebrist eller tristess är inte lätt att veta.
– Hur kom man mitt i allt på att man skulle försöka sig på att tala finlandssvenska? Obegripligt, hörs en modersröst i publikhavet.
Den rikssvenska ensemblen har turnerat sedan 1994 med olika muminföreställningar och sammanlagt har man hunnit ge närmare 500 föreställningar runt om i Sverige. Det märks. Det är en trött samling skådespelare som verkar ha glömt bort varför man en gång började göra teater för barn. Publikkontakten är i det närmaste obefintlig och skådespelarna känns inte särskilt närvarande.
Men en bukett vitsippor kan de ändå få för kläderna som känns äkta och genomtänkta och väldigt trogna förebilderna från teveserien.
Kramen bäst
Men Lova Boman är nöjd.
– Jag har fått en kram av Mumintrollet, säger hon och ler lyckligt.
Mumintrollen är stora favoriter.
– Jag kan alla sångerna och brukar sjunga hemma. Jag tycker jättemycket om Mumin.
