Levengood: Jag tror jag lever världens bästa liv
”Ganska van med media är jag nog” säger Mark Levengood efter att han legat i bibliotekets gröna soffa och beordrat fotografen att ställa sig gränsle över honom.
– Så att du får med det gröna i bakgrunden.
Mark Levengood menar att han är lättare att fotografera än citera. Mediaklimatet tvingar fram en försiktigare ordhantering.
– I Sverige har det blivit så nu att pressen också tar uppenbara skämt och gör dem till braskande rubriker. Det gör att man måste bli försiktigare då man intervjuas, och då blir man också tråkigare. Jag försöker stå emot, jag vill inte bli tråkig och försiktig.
Stor Ålandsvän
Just den här gången är Mark Levengood på Åland med anledning av litteraturdagarna. Han brukar allt som oftast göra sig en avstickare till Åland, ”ibland bara så där då jag känner för det”.
Den här gången bor han inte hos sin mamma.
– Hon är bortrest så jag bor på Arken. Min mormors bror var en av grundarna till hotell Arkipelag, så det känns som att komma hem.
Vad betyder Åland för dig?
– Åland betyder massor för mig, jag tillbringade alla mina barndoms somrar här, vet du. Åland är för mig förknippat med möjligheter. Ålänningarna är fulla av en slags glad gränslöshet som jag varken mött i Sverige eller någon annanstans i Finland. Här finns en tankens frihet som jag känner mig hemma i.
Hur anonym kan du vara här?
– Nå, direkt jag börjar prata blir jag avslöjad. Men alla är väldigt vänliga, och ålänningarna vill alltid räkna upp släktingar och vill göra mig släkt med dem. Och gärna för mig, jag är gärna släkt med alla här.
Fullbokad till 2010
Mark Levengoods bok ”Hjärtat får inga rynkor” ligger just nu etta på svenska boktoppen. Det innebär en hel del kringresande och turnerande. Han gör också krönikor för radion och jobbar med en tv-serie i Finland. Han är fullbokade till hösten 2010.
– Jag unnar mig lyxen att inte börja jobba förrän 10 på förmiddagarna, jag tycker inte om morgnar utan vill ta det lugnt med familjen. Men sen är dagen full av intervjuer, uppträdanden och turnerande.
Trivs du med det?
– Jag trivs jättebra. Det är en sån frihet att gå mellan radio, tv och böcker. Då något hakar upp sig kan jag vila med just det ett par dagar och sen ta upp det igen. Jag tror jag lever världens bästa liv.
Vad händer i världens bästa liv?
– Jag tycker det händer en massa konstiga saker åt mig hela tiden. Som förra året då jag ärvde den där stora kåken, eller nyligen då jag mötte en hundraåring som sa att han inte kommer från Helsingfors, dit hade han flyttat först 1914. Sånt får jag vara med om, sånt som plötsligt gör allt annorlunda.
Är du öppen för det annorlunda?
– Jo, jag är nog en öppen natur. Jag tar emot det som händer. Sen är jag ganska rastlös också.
Både Mark Levengoods första och andra bok innehåller krönikor som ofta utformas till eftertänksamma betraktelser, ibland närmast andakter.
– Jag försöker hela tiden förstå vad saker betyder. All min inspiration hämtar jag i vardagen. Jag vill lära känna och förstå vad alla regler som finns i livet betyder och vad de innebär. Vardagens dolda regler intresserar mig.
Okränkbar
Mark Levengood är gift med komikern Jonas Gardell. I de flesta av sina shower skämtar Gardell på ett eller annat sätt om Mark eller om deras gemensamma liv.
Tar du aldrig illa upp?
– Alltså, Jonas och jag har varit gifta i 23 år nu. Han vet vad han inte skall skämta om och han skulle aldrig säga något som sårar mig. Jag blir ofta parodierad i nyårsrevyer och annat också, men jag tar inte illa upp. Det är ju bara ett tecken på att man är känd. Jag är ganska svårkränkt.
Är det för att du är finlandssvensk? I Svenskfinland används ju inte ordet kränkt på samma sätt som i Sverige.
– Jo, det är nog därför. Vi har ingen offermentalitet i Finland. Man blir förbannad istället för att bli kränkt.
Guldskor
På litteraturdagarna bar Mark Levengood ett par svarta skor med guldinslag på tå och häl. De är ganska iögonfallande.
– Jag köpte dem 1984 för 10 dollar i en butik för hallickar i New York. Försäljaren sa ”This is your taste” och så fick jag dem billigt för att han inte lyckats sälja dem till någon annan. De har hållit alla år, jag tycker om dem.
Alla som blir dagens ålänning får frågan vem de vill hälsa till. Vem skulle du vilja hälsa till?
– Juanita Fagerholm-Urch. Hon är präst någonstans här. Jag vill hälsa ”herre jestanes människa, hör av dig.”
