DELA

Hennes dikter är lätta att kliva in i

Gerd Karin Nordlund (bilden) är född 1945. Hon är uppvuxen på Åland. År 1998 utkom hennes första diktsamling, ”Genom ett hål i väggen”, på Ellerströms förlag. Nu återkommer hon som lyriker med diktsamlingen ”Trädgård för ovana”.

Miljön i diktsamlingen är verkligen trädgårdslik. Bekant men fylld av överraskningar. Författaren rör sej på säkra fötter längs med grusgångarna, vilar under stora träd och studerar blommor på nära håll. Det hon ser förmedlar hon sakligt, koncist och ömsint.
Mer än en trädgård för ovana är denna bok en trädgård för dem som saknar, och för dem som aldrig riktigt når fram. Penelope väver på sin längtans väv och Sisyfos knuffar på stenarna, i evighet, varje dag, just nu. Mitt ibland oss. Språket tunnar ut ibland, vill inte riktigt hålla för den tunga betydelsen, men för det mesta är det gediget och självklart. Bär på ett enkelt sätt, så som bara mycket väl genomarbetade texter gör.
Trädgård för ovana är en imponerande bok, kanske mest för sin anspråkslöshets skull. För lättheten att kliva in i den, och vila i den. Men också för lockelsen den gömmer; jag upptäcker plötsligt att jag längtar tillbaka in i dikterna, vill läsa dem om och om igen.
Syrenbusken möter vintern med små
knoppar På morgonen på väg mot
pendeltåget hinner alla fram Flämtande
andetag, viljan att vara med
I underjorden var min kropp svart
och jag längtade efter min mor
Jag har svalt granatäpplets kärna

(sidan 23)

CARINA KARLSSON