Ugglespark och jägarlycka
Det har varit en dålig vecka för fåglar.
I måndags sparkade den colombianske fotbollsspelaren Luis Moreno ihjäl en uggla.
Ugglan, fotbollsklubben Atletico Juniors officiella maskot, träffades av en höjdboll under en match mot gästande laget Pereira, varpå den kraschlandade i gräset och blev liggande, groggy och medtagen.
Medan domaren och några av spelarna stod och funderade på hur man bäst flyttar en skadad uggla från ett fotbollsmittfält, och om den möjligen hade rätt till en frispark, skred Pereiras Luis Moreno till verket: Till allas förfäran sparkade han till ugglan så att den fladdrade ut över sidlinjen.
Det omtumlade flygfäet togs till en veterinär och såg först ut att klara sig med en fraktur på ena benet. Men natten mot tisdagen dog den av sina skador. Moreno blev genast en avskydd man. Man sparkar inte på en ugglemaskot som ligger. Det vet alla.
Veckans andra pungspark på fågelsläktet skedde på Åland.
Med ett obegripligt otidsenligt beslut bestämde jaktministern (åh, den titeln!) att återinföra vårjakt på guding.
Han och expertisen har tydligen vänt och vridit på fakta, intervjuat biologer, räknat och åter räknat på fågelpopulationen, och småningom, genom idogt analyserande, kommit fram till ett tungt vägande argument för jakten:
Det är så satans roligt att skjuta.
Och när det äntligen verkar finnas tillräckligt med fåglar finns det helt enkelt ingen orsak att låta bli. Å andra sidan är det väl inte riktigt klarlagt att det verkligen finns tillräckligt mycket fåglar. Å tredje sidan verkar jaktministern ha bestämt sig för att joho, det finns det visst, och om det nu skulle vara så att det inte finns det kan man alltid skjuta lite ändå – det är ju som sagt så satans roligt – och hoppas på det bästa.
Man kan förstå ministern. Han vill göra jägarna glada. Det är alltid en bra idé att stå på god fot med beväpnade män.
Och jägarna själva har, helt i linje med den speciella logik vi kallar jägarlogik, slipat på sina argument.
För det första: Populationen mår bara bra av lite jakt. Där kan man bara hålla med. I alla fall när det gäller jägarpopulationen. Jägarna verkar må jättebra när de får skjuta. De kallar det till och med ”rekreation”. Hur en klen fågelpopulation mår av jakten, det vet man däremot inte än.
För det andra kan jägarna nu, i sin obeskrivliga godhet, tänka sig att möjligen ägna sig åt viltvård – alltså skjuta de djur som konkurrerar med jägarna om att ha ihjäl vissa sorters fåglar. Vilka fina människor!
För det tredje är man en hycklare om man inte gillar nöjesjakt och ändå äter kött. Den punkten är jag förtjust i. Jag förutsätter att alla som lever efter den logiken ser till att personligen ha ihjäl de grisar, kor och oxar som slutar som fredagsbiffar på deras tallrikar.
Att nöjesjakten skulle vara en ”fin gammal tradition” avfärdar vilken tänkande människa som helst med att ”det är kvinnlig omskärelse också, i vissa delar av världen”.
Det har varit en usel vecka för fåglar. Först ugglesparken, sen gudingarna. Vad blir nästa grej? Pingvinmobbning? Undulatutrensning? Det vete fåglarna.
Kanske nöjesjaktsministern har något nytt i rockärmen.
