Vänder inte kappan efter en politisk Alfrida
Under de senaste dagarna har finska flyktingpolitik igen nått paradsidorna och ledarsidorna.
I Finland på grund av händelser i Uleåborg och Helsingfors. På Åland för att Runar Karlsson (C) kom med ett kategoriskt uttalande på Facebook ”släpp inte in män från länder med usel kvinnosyn”.
För detta uttalande blev han på traditionellt sätt sågad vid fotknölarna i ledare i båda tidningarna. De kommer som ett brev på posten. Jag vet.
Senare urskuldade sig Runar Karlsson med att det var ett känslomässigt uttalande. Det är nog många åsiktsmotståndare som också kommer med spontana ”känslomässiga ”uttalanden eller till och med polisanmälningar. Men någon ursäkt har jag ännu inte sett.
Vi från Åländsk Demokrati är medvetna om det som Mats Löfström väldigt nyanserat skriver om på sin Facebooksida: ”Statistisken visar dock att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i fall av sexuellt våld. Det är något som också måste tas på stort allvar.”
All statistik visar att utlänningar som grupp är överrepresenterade. Det är vissa länder som är underrepresenterade. Och några, som är väldigt överrepresenterade. Om man nämner dessa länder, så finns alltid risken för att någon gör en polisanmälan på ”känslomässsiga grunder”.
I Sverige valde Centern att stöda den S-ledda regeringen för att ge ”amnesti” för ett stort antal afghanska män. Även vissa åländska centerpartister stöder Annie Lööfs (C) politik. Uppenbarligen inte alla.
Åländsk Demokrati accepterar, med långa tänder, en asylinvandring grundad på kvotflyktingar på den nivå, som Finland nu har. Men då ska Åland inte behöva ta emot en större andel än 0,45 procent, då vi inte heller får mer i skatt från Finland. Dessutom vill vi prioritera kristna och andra minoriteter. Vi prioriterar högutbildade framom analfabeter och familjer framom ensamkommande män. Allt för att underlätta integrationen i vårt sårbara men sekulariserade samhälle.
Inför senaste val så föreslog Camilla Gunell (S) ett asylboende om 350 personer på Åland. Som tur är, så har detta asylboende inte förverkligats.
I frågestunden i lagtinget den 19 september frågade jag Camilla Gunell ”Vill ni ännu verka för ett flyktingboende på Åland?”
Camilla Gunell svarade ”Det skulle aldrig falla mig in att ens börja byta fot i någon av de här humanistiska frågorna som handlar om solidaritet och rättvisa på grund av några främlingsfientliga populister. Aldrig!”
På Hilma.fi, en hemsida för offentlig upphandling i Finland, kan vi se att migrationsverket nu har lagt ut en offentlig upphandling för ett asylcenter för vuxna och familjer. Upphandlingen är på 10 000 000 euro och upphandlingstiden för kontraktet och det dynamiska inköpssystemets löptid är från 21.12 2018 till 9.8 2021.
Placeringen för detta asylcentrum kan vara Åland. Det kommer inte att bli litet.
På Hilma.fi kan vi även läsa om ny trafik mellan Svinö och Mellanholm. Det har behandlats mer i åländska media.
Vi vet alltså vilken inställning till ett asylboende S-ordförande har. Att fråga den ansvariga ministern Nina Fellman (S) är som att ropa i en skog. Hon säger, i bästa fall, att hon inget vet och att hon inte har med det att göra. Nu kan hon inte längre säga att hon inget vet. Det rimliga är att landskapsregeringen sedan länge informellt är både informerad om och involverad i projektet med ett asylcenter.
Jag kunde nyligen roat läsa att oraklet Mats Granesäter trodde att ljusbruna Toivonens Demokrati (LTD) faller ur lagtinget och på Facebook skrev han ”någon måste plocka upp den fallna manteln efter ÅLD:s ledare”. Men lugn Mats Granesäter. Manteln är kvar även om jag bytt profilbild.
Åländsk demokrati var emot ett asylcenter på Åland 2015, vi är emot det nu och vi kommer att kämpa emot det även efter valet.
Det behövs personer, som kan och vågar simma mot strömmen, och som inte vänder kappan efter vinden så fort en politisk Alfrida riktas emot en.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
Nya Åland har gett Camilla Gunell och Nina Fellman möjlighet att bemöta insändaren, men de har avböjt.
