SÖK
MENY
Trafikverket har redan visat vägen och den går till Kapellskär
Nyligen rapporterade lokala medier att Eckerölinjen köpt färjan Fjärdvägen. Kort därefter publicerade Ålands Sjöfart en analys med rubriken ”ett djärvt drag som stärker Eckerö”. Analysen innehåller även ett budskap riktat till svenska trafikverket och politiker i Roslagen: att den nya öst–västkorridoren mellan Åland och Sverige behöver en bättre landförbindelse, särskilt mellan Norrtälje och Grisslehamn.
Det är lätt att hålla med om behovet. Men vi måste också vara ärliga: Grisslehamn är inte ett realistiskt alternativ i dagsläget, just på grund av den eftersatta väginfrastrukturen.
Sedan 2013 har Sveriges trafikverk investerat närmare 550 miljoner kronor i att bygga om E18 till Kapellskär, en viktig länk för både gods- och passagerartrafik till Åland, Finland och Estland. I direkt anslutning till E18 har man dessutom satsat över 51 miljarder kronor på Förbifart Stockholm, ett av Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin, just för att stärka tillgängligheten till bland annat hamnen i Kapellskär.
Dessa investeringar är inte tillfälligheter. De speglar en medveten och långsiktig prioritering att bygga en säker, effektiv och hållbar transportkedja från Stockholm och Mälardalen till Kapellskär, en hamn som betraktas som strategiskt mycket viktig.
I skarp kontrast står väg 283 mellan Norrtälje och Grisslehamn, en väg som i dagsläget inte finns med i någon nationell eller regional plan. När Ålands lagting i februari 2024 besökte Sveriges riksdag, under ledning av talman Veronica Thörnroos, fick vi efter mötet detta bekräftat. Visserligen diskuteras nu en åtgärdsvalsstudie med tre möjliga alternativ, men en färdig vägplan ligger sannolikt minst 10–20 år bort. Samtidigt riktas det politiska fokuset i regionen nu mot väg 280 mellan Rimbo och Hallstavik.
Vi måste därför vara tydliga. Utan en fungerande väg till Grisslehamn är platsen inte ett alternativ för framtidens transportlösningar. Det hjälper inte hur hållbar och modern sjöförbindelsen är om den inte backas upp av en fungerande infrastruktur på land.
Frågan är intressant. Men vad är det egentligen Ålands Sjöfart och dess anonyme skribent vill att vi politiker ska driva gentemot Sveriges riksdag och Roslagens kommunpolitiker? Särskilt med tanke på att svenska staten redan sedan 2013 satsat över 51 miljarder kronor på att stärka förbindelserna till Kapellskär, en hamn som redan fungerar för både frakt och passagerartrafik till och från Åland.
ANDERS HOLMBERG (MSÅ)
FÖRETAGARE & LAGTINGSLEDAMOT
Ålands Sjöfart svarar:
Tack för ett viktigt och konstruktivt inlägg. Ålands Sjöfart ser som sitt uppdrag att, ur marknadens perspektiv, analysera sjöfarten och infrastruktur och lyfta fram möjligheter som kan forma framtidens transportlösningar.
I det sammanhanget ser vi att ett och samma rederi nu driver trafik mellan Grisslehamn, Eckerö, Långnäs och Nådendal, med kontroll över flera av hamnarna. Det skapar affärsstrategiska förutsättningar för en tydlig öst-västlig korridor över Åland.
Utvecklingen drivs av privata aktörer som förhåller sig till vad marknaden efterfrågar och klarar. Samtidigt växer kraven på fossilfria transporter, vilket gör kortare rutter till sjöss allt mer attraktiva, både klimatmässigt och logistiskt.
Vår roll är att synliggöra sådana möjligheter, analysera branschens rörelser och inspirera till fortsatt diskussion, inte att fatta beslut. Det överlåter vi till politikerna och vi kan bara hoppas att dessa ägnar mer tid åt att fundera på vad som kan göras än vad som inte kan göras.
REDAKTIONEN, ÅLANDS SJÖFART
STEFAN NORRGRANN, UTGIVARE
