Tankar om populism
Populism är ingalunda ett nytt påfund. Redan dom gamla grekerna kände väl till vilka retoriska knep en populist, eller demagog kunde ta till. Dessa knep är samma även idag, även om debatten flyttat från Atens torg till sociala medier på internet. Enligt wikipedia åtnjuter en demagog popularitet genom att exploatera fördomar och okunskap för att hetsa folket mot en upplevd elit, genom att piska upp känslor, omöjliggöra resonerande och strunta i hövligt politiskt beteende.
Helt ärligt låter detta som en beskrivning av den senaste mandatperioden. Vare sig det handlat om kortrutt, kommunsammanslagning eller tjärasfalt på Ålandsvägen så har många gränser passerats de senaste åren. Detta är inget nytt. Men förr diskuterades sånt här livligt på Indus, Julius eller Mattsons café. Nu pågår diskussionen på Facebook istället. Och om dessutom ny och gammal media hänger på så blir ett rykte ganska snabbt en sanning som får ett eget liv.
Naturligtvis finns ett ansvar hos var och en att hålla sig till sanningen och vara en sjyst medmänniska, men ett ännu större ansvar finns hos politiker och journalister. Höj blicken och försök se hela bilden, och bilda er därefter en uppfattning i en fråga. Ofta skiljer sig den uppfattningen från andra, respektera det men försök se saken ur andra synvinklar.
TONY WIKSTRÖM (S)
