DELA

Recept för ökad sysselsättning på Åland

    Arbetslösheten på Åland stiger. Det relativa arbetslöshetstalen är enligt Åsub högre i den yngre delen av befolkningen och ökar hos den delen av befolkningen som har annat modersmål än svenska, vilket är särskilt bekymmersamt. Den åländska arbetslösheten ligger i skrivande stund på 5 procent och Åsub förutspår en ökning av arbetslösunder år 2025. I Sverige var 8,9 procent av arbetskraften arbetslös i maj 2025 och i Finland var motsvarande siffra 11,5 procent i april 2025. Det betyder att nu är rätt tid för konkreta åtgärder, för att öka sysselsättningen och stärka matchningen på den åländska arbetsmarknaden – innan arbetslösheten på Åland ”skenar iväg” och närmar sig Sveriges och Finlands nivåer.

    Den viktigaste insikten är att regeringen behöver en samlad arbetsmarknadsstrategi, det kan inte vara en ministers ansvar att ”knäcka nöten”, denna nöt måste knäckas tillsammans:

    På minister Arsim Zekajs ansvarsområde behöver ett tydligt mål vara att bekämpa flitfällor, sluta konservera socialvårdsområdet och istället ta inspiration österifrån om hur arbetssökande kan uppmuntras mera aktivt.

    På minister Annika Hambrudds ansvarsområde är en ”lågt hängande frukt” att avskaffa inkomsttaket för vuxenstuderande, vilket vi vet att uttryckligen ökar flexibiliteten stärker matchningen på den åländska arbetsmarknaden bland dem med ett annat modersmål än svenska. En utvärdering av inkomsttaket har efterfrågats av ett enhälligt Finans- och näringsutskott.

    På minister Camilla Gunells område kan näringslivets konkurrenskraft stärkas genom rimliga priser på el, vatten och avlopp.

    På minister Jesper Josefssons område bör en ambition vara att rensa upp i regeldjungeln, men också att modigt ställa frågan om myndigheten AMS verkligen är det bästa redskapet för matchning på den åländska arbetsmarkanden?

    Viktigast är att regeringen behöver en samlad arbetsmarknadsstrategi. Finns det en vilja så finns det en väg.

    WILLE VALVE (MSÅ)