Min önskan att sätta i gång en diskussion om ekonomisk politik och självstyrelsens vägar framåt förefaller ha lyckats. Den kommer med säkerhet att fortgå under våren eftersom det blir aktuellt med både årsbokslut och vårbudget med ramar för åren 2027–2029.
Jag är enig med Marcus Måtar (Ob) om ett par saker: bokslut ska läsas mot bokslut för att få en långsiktig serie bakåt i tiden hur ekonomin utfallit och budget ska uppgöras realistiskt utifrån bästa möjliga vetande då en budget läggs. Prognoser för skatteintäkter ska varken vara för positiva eller negativa utan bedömas utifrån bästa tillgängliga fakta. Att förutspå dessa siffror är svårare ju längre fram i tiden de görs. Det finanspolitiska ramverket gör att bedömningar ska göras för tre år framåt, då vet man att träffsäkerheten minskar.
Jag tror inte det är till nytta för någon att överdriva ekonomiska svårigheter och skapa skräckbilder. Det är heller inte till nytta att invagga ålänningarna att tro att vi inte har några ekonomiska utmaningar.
Visst kan man lova väljarna att allt kommer att fortsätta som förr, att framtiden blir ljuv och problemfri med Ob-politiker i ledningen, men de flesta kan nog förstå att det inte är sant.
Några av Marcus Måtars påståenden är verkligt bekymrande. Han påstår att landskapet aldrig hållit några samarbetsförhandlingar. Tyvärr pågår de kontinuerligt. En vice talman borde slå vakt om att hålla sig till sanningen.
Självstyrelsen är mycket sårbar och vi har områden vi har behörighet över som inte alls sköts på den nivå de borde. Vi har stora investeringar framför oss i modernisering av förvaltning och digitala system. VIS införande på ÅHS var ett helt nödvändigt steg trots att det är jobbigt. Det måste Obundna också ha tyckt då de var med och upphandlade systemet. Några kommuner är fortfarande på hängmappsnivå, vilket är långt ifrån säkert gällande personuppgifter.
Ekonomin skulle vara bra, bara vi inte slösade pengar på havsbaserad vindkraft? Obundna var med och inledde arbetet med förberedelserna inför en auktion i regeringen Thörnroos. Regeringen Sjögren II har fortsatt det arbetet. Målet är inkomster till Åland, om det lyckas nu eller i framtiden återstår att se.
Ekonomin skulle vara bra om man undviker ”mastodontupphandlingar” i skärgårdstrafiken? Obundnas modell var att köpa begagnat tonnage från Norge (Fedjefjord som döptes till Ådan) som under isvintern nu legat vid kaj och kostat pengar. Inte särskilt begåvat i mina ögon. En lång upphandling av skärgårdstrafik i kombination med en ny trafikstruktur minskar kostnaderna och ger möjlighet för omställning till en elektrifierad trafik.
Socialdemokraterna förespråkar i dagsläget inte en landskapsskatt. Om den saken får partiet bestämma längre fram. Jag vill att tankarna sätts i gång kring våra valmöjligheter. Hittills är det som bjuds inbesparingar och samarbetsförhandlingar, försök till nya intäkter och upptagande av lån.
Förnekelse av verkligheten med huvudet i sanden eller att slå runt sig med att alla andra är idioter är tyvärr inte tillräckligt. Jag tror vi kan ana oss till ett val 2027 där ålänningar har att välja mellan realism och populism.
Camilla Gunell (S)
