SÖK
MENY
Ramströms önskan är redan uppfylld
För en tid sedan ingick i denna tidning en insändare där Hanski Ramström lyfter frågan: behöver vi en ny nationalsång?
Enligt hans mening är den nuvarande Ålänningens sång svårsjungen för de med svag tonträff samt att texten för en del kan vara svårtydd.
Nu är ju den allmänna ordningen den att det är endast vid revolutioner och samhällsomstörtningar som nationalsånger utbyts så vi får nog nöja oss med den vi har. Denna hymn vars text skrivits av John Grandell och tonsatts av Johan Fridolf Hagfors framfördes för första gången på Åland vid den stora sångfesten i Mariehamn år 1922.
Jag ville säga att Ramströms önskan redan är uppfylld. Vi har redan ett alternativ ja kanske två som kan användas vid sidan av Ålänningens sång nämligen Visa till Åland. Denna hymn skriven av Erika Lindström och tonsatt av Otto Andersson är enligt notbladet enkel och uttrycksfull. Erika som var född på Kuggens i Finby och verkade som lärarinna, varvat med kallelser som missionär i arabiska länder, lär ha skrivit denna sångtext en vacker sommardag år 1908 på Badhusberget I Mariehamn. Sången framfördes för första gången vid nämnda sångfest. Varför inte denna vackra sång fick bli vår självstyrelses hymn överlämnar jag till andra författare att utröna.
Var tid har sin visa. Vår tids alternativ kan mycket väl vara Knut Gryssners och Göran Anderssons vackra Sommarpsalm från Åland vilken är ett utmärkt andra alternativ. Den är lättsjungen och har ett starkt budskap. Vi som sjunger den känner oss alla som ålänningar.
Borghill Lindholm var en klok kvinna. Hon framförde tanken att den kontroversiella textraden i Ålänningens sång: Aldrig har åländska
kvinnor och män, svikit sin stam och dess ära skulle ändras till: Aldrig må åländska kvinnor och män, svika sin stam och dess ära!
Må alla dessa nämnda hymner med glädje sjungas vid midsommarstången i år som reses av villiga händer!
JOHAN G. GRANLUND
GODBY
