Pro Åland måste ta egna initiativ

DELA

    Pro Ålands ledamöter Veronica Thörnroos och Tage Mattsson menar att lagtingets opposition inte behöver ta ansvar för ekonomin, bland annat hur resurserna fördelas till skärgårdstrafiken. Det finanspolitiska ramverk som regeringen Thörnroos själv införde, betyder tyvärr inte det. Om en ledamot i lagtinget inte önskar inbesparingar på ett politikområde, ex sjötrafik, bör man i en budgetmotion föreslå att medlen till anslaget höjs. I stället ska man dra ner motsvarande belopp från en annan sektor eller moment så att kostnadstaket totalt sett är detsamma.

    Om Pro Åland inte vill spara inom sjötrafiken bör man alltså ta initiativ och föreslå varifrån medlen ska tas. Om man anser att det totala kostnadstaket är för lågt, kan man också föreslå att det höjs. Oppositionen har hittills sagt att det kostnadstak som regeringen föreslagit redan är för högt. Att protestera mot regeringens förslag är okej, men att inte visa på alternativ, är inte i min värld särskilt rakryggat.

    Lagtinget har enhälligt beslutat om kostnadstak och därmed också nivån för skärgårdstrafiken. Det är den verkligheten vi hanterar och anpassar oss till. Protesterna i samhället är lika stora oavsett om inbesparingar drabbar vård, skola, kommuner, trafik och så vidare.

    Regeringen försöker hitta en balans så att alla självstyrelsens uppgifter kan finansieras utan lån. Inom sjötrafiken söker vi nya vägar för hur vi kan erbjuda en så god servicenivå som möjligt inom ramen för det kostnadstak som gäller. För 2026 är det genom i huvudsak genom två åtgärder, en indragning av den tvärgående linjen och bränsle-ekonomisk körning.

    Eventuella förändringar i trafikstrukturen diskuteras fortsatt inom den parlamentariska tankesmedjan för skärgårdstrafik. Målen med en framtidssäkrad skärgårdstrafik är att hitta en kostnadsnivå som landskapet kan bära över tid, möjliggöra för elektrifiering och skalbarhet så att man kan öka kapaciteten under högsäsong. Om detta får Pro Åland säga sitt i behandlingen av budget 2026 som i november behandlas i lagtinget.

    CAMILLA GUNELL (S)

    KLIMAT- OCH INFRASTRUKTURMINISTER