Pratstund i Röda rummet
Lördag och uruselt väder. Frugan jobbar och det enda man kan göra är att städa och fara till Mattssons i Godby och handla. Jag valde att handla först, det verkade nämligen trevligast.
Väl kommen till parkeringen hos Mattssons så konstaterar jag att sossarna är där med sitt röda tält. Kul! Tänkte jag , Efter jag har handlat så ska jag gå och få mej en ”vili” pratstund med Babsan och gänget. Efter avslutade inköp och varorna förda till bilen tågar jag iväg till Röda rummet. Babsan tar i hand och säger med myndig röst ”Jag heter Barbro.Är du socialdemokrat?” Njaä, säger jag svävande, jag vill inte riktigt bekänna färg i detta läget.
Jag har lite frågor om Mise, tycker du att det fungerar bra, frågar jag. Jo, jo säger Babsan i stan är vi riktigt nöjda. Ja men , på landet då, frågar jag. Ja, se det vet jag ingenting om, svarar Babsan. Det är ju så här, inleder jag på försök, Mise är ju en myndighet och har stort ansvar när det gäller ekonomi och sånt. Men dom klarar ju inte av att fakturera, vissa får dubbla fakturor och vissa har inte fått faktura på flere år. Företag som ska betala ordentligt för sina sopor faktureras inte alls. Hur hänger det ihop, undrar jag, Skulle det vara ett privat bolag som skötte sin ekonomi så dåligt skulle man väl få revisorerna på sig omedelbart.
Men vid det laget hade Babsan vänt sig bort redan och med en illa dold gäspning börjat pyssla med något annat. Jag hade tidigare fått en halvljummen mugg kaffe i näven. Jag drack hastigt ur den, tittade mej villrådigt runt vart jag skulle kasta den tomma muggen . Rune som skötte ljudet såg min villrådighet och sträckte hjälpsamt fram en sopsäck med kommentar, ”den här ska till Mise”. Hastigt retirerar jag till bilen speglar mej i backspegeln för att se om det står bondlurk och byfåne i pannan på mej. Jag fick onekligen en sån känsla när jag stod i röda rummet. Med humör lika uruselt som vädret skyndar jag mej hem.
Min stora hund ”Arrak” möter mej i hallen glatt viftande på svansen och ger mej sitt speciella välkommen-hem-husse-yl. För att skingra tankarna kopplar jag Arrak för att gå en promenad i regnet. Under promenaden förklarar jag för Arrak, ” Vi ska ha sopavgifter i förhållande till mängd sopor vi producerar . Pensionärer ska ha fri sophämtning som kompensation för låga pensioner, när vi ändå är på gång så ser vi till att pensionärerna får fri snöplogning med.
Arrak tittar på mej med trofast blick och smågläfser sakta, och jag vet att det betyder, ”Husse har alltid rätt”
Snabbt travar vi hemåt i regnet , Arrak kissar en sista gång på enrisbusken utanför altan innan vi går in och lägger oss på soffan ,mycket bättre till mods.
Bror Lundberg
Haga
