Plast invaderar Östersjön
Varje månad produceras ett kilo plast per människa på hela jordklotet. Mycket stor andel av denna enorma plastmängd är för engångsbruk, som till exempel plastkassar och -påsar, och som sedan hamnar som avfall i allt större omfattning till havet. Det finns varierande beräkningar på hur mycket plast det finns i världshaven, men nyligen publicerades en grundlig analys av Five Gyres Institute (Institut De Fem Virvlarna).
Forskare från sex länder gjorde under åren 2007–2013 24 forskningsexpeditioner och kalkylerade mängden plastavfall i världshaven till 269 000 ton. Forskare i USA säger att på 88 procent av världshavens yta finns plastskräp från plastpåsar, övriga plastförpackningar och leksaker av plast.
Redan 1997 upptäcktes plast i de fem stora virvlarna i världshaven. I dessa virvlar snurrar plastskräp i likhet med tång i Sargassohavet. Plasten bryts ner långsamt under hundratals–tusentals år, men den hinner sprida sig effektivt överallt i haven.
UV-ljuset från solen, slipningen och själva vågornas rörelse samt havssaltet och havsbakterierna finfördelar plastskräpet så att plasten flyter vidare från virvlarna. Plast har hittats bland annat i de arktiska isarna.
Det finns ännu inte forskning och pålitliga analyser om hur mycket det finns plastskräp på Östersjön, men för första gången i fjol genomfördes organiserad städningskampanj (organisationen Baltic Marina Litter) på våra stränder och allt tyder på samma sorgliga bild som i världshaven.
I Östersjöns förhållanden, det kallare vattnet, finfördelas plasten långsammare. I städningskampanjen deltog Finland med Åland, Sverige, Lettland och Estland. Den genomsnittliga graden av nedskräpningen på stränderna var 62 procent och Finland var värst med sina 75 procent.
Plastavfallet skadar den marina miljön, havsfåglarna och -däggdjuren äter plastskräp och dör en utdragen och plågsam död genom att svälta ihjäl eller trassla sig i bland annat plastpåsar och drunkna. Plankton äter små plastbitar, under storleken 0,5 cm kallas de mikroplast, vilket sedan kumuleras via näringskedjan där människan är på toppen. Samma fenomen har man nyligen upptäck med korallerna i det ekologiskt unika Stora Barriärrevet vid Australiens kust.
Förutom att plasten direkt skadar levande varelser i havet, samlar mikroplast gifter på sig. Miljögifterna är ofta hydrofoba, vilket betyder att de blandar sig svårt i vatten och därför fäster sig helst på olika ytor och speciellt på mikroplasten. På så sätt hamnar också miljögifterna koncentrerade i levande varelser.
Åland har alltid varit beroende av havet och det gäller fortfarande, så vi torde göra allt för att förhindra att plasten ödelägger marina miljön. Vid konferensen Östersjöns Dag på Åland den 22 mars 2013 framförde deltagarna att Åland kunde bli pilotområde i Norden med att sluta med plastkassar och plastpåsar av engångsbruk. Över sommaren och på början av hösten pågår namninsamlingen för medborgarinitiativet “Förbud mot plastkassar”.
Senare på hösten ska lagtinget behandla ärendet. Skriv under!
Rauli Lehtinen
ombudet för medborgarinitiativet
