Det som nu pågår i staden väcker frågor om ansvar, transparens och hanteringen av skattebetalarnas pengar.
I direktörsavtalet finns formuleringar som vissa politiker nu medvetet eller omedvetet misstolkar. Men det är inte korrekt att hävda att staden i alla lägen skulle vara skyldig att betala avgångsvederlag. Avtalet ger arbetsgivaren rätt att besluta om både tidpunkt och upplägg för en eventuell utbetalning – och i vissa fall ska inget avgångsvederlag alls betalas.
Det gäller till exempel situationer där uppsägningen grundar sig på brister i tjänsteutövningen, samarbetsproblem eller brott mot tjänsteplikter.
När det gäller juristkostnaderna finns det skäl att stanna upp. Kommunförbundet har varit tydligt med sitt svar att staden inte ska bekosta privata juridiska ombud för enskilda tjänsteinnehavare i interna utredningar och disciplinärenden. Trots detta har över 40 000 euro betalats ut utan att stadsstyrelsen informerats eller fattat beslut.
Att detta dessutom blev känt först genom medierna väcker frågor om insyn och rutiner.
Vi talar alltså om betydande summor av invånarnas pengar som använts utan en tydlig och förankrad beslutsprocess. Det är därför rimligt att frågan granskas noggrant.
Därför understödde jag förslaget i stadsstyrelsen – att avgångsvederlag inte ska betalas ut innan frågan om de erlagda juristkostnaderna, kopplade till stadsdirektörens eget biträde i utredningen, har utretts och beslut fattats.
Att först betala ut medel och därefter reda ut oklarheter är inte en ordning som stärker förtroendet.
I grunden handlar det om tillit: att regler följs, att beslut fattas öppet och att ansvar tas. För att upprätthålla detta förtroende behöver alla relevanta frågor nu redas ut innan ytterligare beslut fattas.
KRISTINE LOGOSS DZENE (S)
