Öka stödet till ekonomiskt utsatta barnfamiljer
Enligt FN:s barnkonvention har alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och tillgång till andra rättigheter, till exempel utbildning samt fysisk och psykisk hälsa.
Att förbättra villkoren för de ekonomiskt mest utsatta barnen kan alltså få positiva effekter på långt fler områden än de ekonomiska.
Ekonomiskt utsatta barn förekommer främst i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande, lågavlönade eller där det finns en missbruksproblematik. Ur ett barnperspektiv är det därför allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både sociala och ekonomiska problem.
Problematiken är påfallande stor i familjer med endast en försörjare. Enligt ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet i barnfamiljer” (2014) är var tionde ensamförsörjare med två barn eller flera tvungen att söka utkomststöd för att klara sin försörjning.
Fyra av fem, eller drygt 80 procent, av de ensamstående försörjare med barn är kvinnor.
Att så många ensamförsörjare befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge är en oacceptabel situation som fordrar fördelningspolitiska åtgärder.
Därför är det glädjande att landskapsregeringen nu beställer en ny rapport av Åsub för att kartlägga den ekonomiska utsattheten på Åland. Men läget för många utsatta, särskilt barnfamiljer, är redan så tufft att åtgärder inte kan vänta på att rapporten blir klar.
Därför föreslår Ålands Framtid att det i budgeten för nästa år tas fram förslag för att stärka ensamförsörjarnas situation genom att fördubbla barnbidragets ensamförsörjartillägg från 50 euro till 100 euro per barn och månad.
Parallellt borde lagen om utkomststöd anpassas så att barnbidrag inte räknas som inkomst, vilket i dagsläget minskar utsatta barnfamiljernas rätt till ekonomiskt stöd.
Det är en anständighetsfråga att ge alla barn en god start i livet. Det är även en värdighetsfråga och en jämställdhetsfråga att värdesätta ekonomiskt utsatta kvinnors möda och slit för att fostra nya generationer.
Helst bör förändringarna tillämpas redan från årsskiftet. För att kompensera kommunernas merkostnad bör lagtinget budgetera en miljon euro för ändamålet i budgeten för 2019.
ÅLANDS FRAMTID GENOM
PIA ERIKSSON
ORDFÖRANDE
