Plast finns i luften du andas, maten du äter, vattnet du dricker. Plasten lagras i dina lungor och alla andra organ i kroppen. Barn utsätts för mikro- och nanoplaster redan i fosterstadiet genom navelsträngen och som nyfödda via modersmjölken.
Ny forskning visar att den mänskliga hjärnan är särskilt känslig för plast: halten av plast kan vara upp till 30 gånger högre i hjärnan än i exempelvis njurarna. En möjlig förklaring som forskarna ger är att hjärnans höga fetthalt binder plast mera effektivt än andra, mindre fettrika, organ.
I en studie som gjorts av hjärnan hos avlidna personer med diagnosen demens görs en konkret jämförelse: mikro- och nanoplast motsvarande sex till sju plastskedar eller 25 plastkorkar fanns i de avlidnas hjärnor.
Sedan tidigare är det känt att de ämnen som plastmaterialet tillverkas av är hormonstörande för levande organismer när de kommer ut i naturen.
Forskning visar också att mer än hälften av de fiskar, valar och delfiner som studerades betraktade plast som mat och alla djur i studien hade mikroplaster i matsmältningssystemet.
80 procent av allt skräp som hittas på stränderna är plast. I norra Stilla havet finns i dag en flytande kontinent av plast, Great Pacific Garbage Patch, som beskrivits som världens största soptipp. Liknande områden finns i de andra oceanerna.
Trots de uppenbara nackdelarna har det visat sig svårt att ersätta plast med miljövänligare alternativ – fortfarande utgör förpackningsmaterial en tredjedel av den totala plastproduktionen. Ungefär hälften av plastförpackningarna är avsedda för engångsbruk.
Byggsektorn är den näst största användaren av plast och förbrukar en femtedel av all plast i Sverige. Materialåtervinningen är försumbar.
Medvetna konsumenter kan göra en hel del för att minska plasten i vardagen och på arbetsplatsen. I en kommande insändare ger vi olika tips om hur du kan agera.
ÅLANDS NATUR & MILJÖ RF
