SÖK
MENY
Luften gick ur alla fina planer på ett demenscenter när Hälsans hus gick upp i rök. Fullmäktiges andra alternativ Apalängen visade sig också vara en illusion.
Många frågar sig vad som ska hända nu?
I grannkommunen presenterades plötsligt ett jättekomplex med 100 platser. Många stukade stadspolitiker såg en möjlighet till samarbete. Men vad vill mariehamnarna? Vill de bo i Jomala eller andra åländska kommuner? Knappast.
De ansvariga i Mariehamn beslutar sig för omstart.
Nu ska 60 platser fram. Folkhälsans nybygge ska ge 20 platser. Förslag på att bygga till Odalgården och Trobergshemmet ger ett antal platser. Kanske Jomala ändå kan avstå en del platser? Sedan ska vi bygga trygghetsboende i St Göranshemmet och i Johannahemmet. Hemservicen ska förstärkas så att fler kan bo kvar hemma osv.
Visionerna om ett demenscenter/demensboende är som bortblåst. I stadens äldreomsorgsplan 2023 – 2027 påstås att det finnas ett stort behov av ett specifikt demensboende med specialistvård och – kunskap. Investeringen har kostnadsberäknats17-18 miljoner.
Nej, det där verkar glömt? Nu gäller det att få ihop tillräckligt med platser. I Jomala är tongångarna desamma. Jomala har ändrat sig. Nu vill man satsa på 60 platser. Visionen om ett demenscenter har smultit bort som marssnön och samarbete är det inte fråga om. Det är sorglig läsning.
Den planering som pågår just nu bygger inte på vad vi vet om äldres önskemål och trivsel i ett äldreboende. Det enda mål man har är 60 nya platser. I stadens äldreomsorgsplan berättas om Smedbygården i Åkersberga. Där är korridorerna korta och dörrarna till trädgården är öppna. I köket lagar man mat och umgås i sin enhet på högst åtta personer. Demensföreningen påminner i en aktuell insändare om att de boende måste få komma ut, delta i aktiviteter, leva i en vacker miljö och få en personal och ledning som vill arbeta med demenssjuka. På Oasen finns landskapets mest kompetenta ledning i fråga om trivsel i ett demensboende. Det måste väl ändå vara alla dessa kompententa och starkt engagerade professionella som ska forma framtidens demensboenden. Kvalitet framom kvantitet. Tekniker och räknenissar har inte kompetens i äldreomsorg. Det krävs utbildad personal för att planera ett demensboende.
En demensby/center på Ytternäs ängar uppfyller de professionellas krav. Mariehamnarna har i namninsamling efter namninsamling framfört sin åsikt och stöder Ytternäs ängar. Förslaget har dock aktivt motarbetats av ledande politiker i stadsstyrelsen och av äldreomsorgsnämnden.
Motståndet är svårt att förstå. I ett demokratiskt styrt samhälle borde ansvariga politiker ta hänsyn till folkviljan. I detta fall särskilt de äldres önskemål. Vi är många och blir allt fler. Många av oss har betalt kommunalskatt i decennier och vi fortsätter att vara goda skattebetalare. En seriös utredning om ett demensboende på Ytternäs ängar enligt arkitekt Gunda Åbondes skissförslag, är vad vi förväntar oss nu. En utredning där förespråkarna för Ytternäs ängar medverkar och där den kompetens och erfarenhet av demensboende som vi har i landskapet bereds avgörande inflytande. Vi förväntar oss att vårt förslag tas på allvar och att vi på så vis kan bygga ett modernt och vackert demensboende som har utvecklingspotential och som många mariehamnare drömmer om.
MARGIT HOLMBERG
GUNDA ÅBONDE
BARBRO SUNDBACK
