Vi är milt sagt skeptiska till att införa landskapsskatt för att balansera Ålands offentliga ekonomi. Vårt ”nej” bottnar i detta:
För det första har politiken inte förmått skapa balans och tillväxt i ekonomin. Då är det fel att skicka notan vidare till medborgarna för det som inte åstadkommits. Notan har redan skickats till ålänningarna några gånger, till exempel då sjukkostnadsavdraget avskaffades och avgifterna till skärgårdstrafiken höjdes. Ett bra sparbeting ska vara balanserat och bygga på att alla gör sin del. Vi väntar fortfarande på att landskapet ska göra ”sin” del.
För det andra är vi nu i ett läge där bränslepriser och räntor skjuter i höjden vilket lär driva fram en allmän prisökning. En landskapsskatt slår direkt mot människans möjligheter att handla och mot våra företagare. Vad gäller företagarna, så ligger den olösta frågan med producentansvaret redan som en blöt filt på dem, det sista vi behöver är en blöt skattefilt ovanpå.
Målet måste vara att i stället vända trenden och ge fler företag möjlighet att växa. Det målet når vi inte med landskapsskatt. Att idén om landskapsskatt ens kommit på tal är ett tydligt tecken på att den ekonomiska politiken misslyckats och ett bevis på att företagarperspektivet saknas.
Vi säger nej till landskapsskatt. Ja till effektivitet, produktivitet och starkare fokus på företagens villkor.
STYRELSEN FÖR MODERAT SAMLING
