DELA

Mer debatt om flyktingar

Det är emot min policy att kritisera en tidning i en annan tidning, men eftersom de själva vägrar att ta in insändaren så väljer jag detta sätt.

Jag har skrivit en hel del insändare genom åren. För en tid sedan försökte jag ta mig an några svåra frågeställningar i icke-debatten om flyktinginvandring.

Nyan strök en mening och publicerade resten.

ÅT krävde däremot att fritt få skriva om artikeln. Jag vägrade.

Å ena sidan hade jag satt ner tid på att formulera mig just så som jag gör; blandar fakta, åsikter, svåra frågeställningar med konkreta hypotetiska exempel.

Å andra sidan tyckte jag att det luktade censur.

Efter en lång mail-växling nådde en urvattnad version tidningen.

Jag märkte inte ens att en del av ingressen hade censurerats:

”En mycket fin och solidarisk gest av Staden. Och det bästa av allt: Det kostar ingenting.

Hur lätt är det inte att vara solidarisk då? Hur lätt är det inte att vara politiker när det mesta inte kostar någonting? ”

Redaktören ansåg att att ursprungsversionen var rasistisk, men vad var rasistiskt i det ovanstående?

Jag lärde mig att uppgifter, som läggs fram i en insändare i invandringsfrågor granskas, som en akademisk avhandling av ÅT. Däremot kunde politikerna säga och tidningarna utan att blinka, skriva att den största dödsorsaken bland kvinnor var våld inom hemmet, utan att någon regerade.

Stadens representant berättade att de inte behövt tänka på kostnaderna, som enligt andra uppgifter kan uppgå till 1,6 – 2,5 miljoner per år så småningom.

Min fråga i sammanhanget var också om man sett till de långsiktiga effekterna i samhället.

Staden har tydligen bestämt sig för en flyktinginvandring på en nivå, som ligger dubbelt upp mot Danmark, i förhållande till befolkningen. Detta utan någon öppen debatt i Ålandstidningen, eftersom den stoppas.

Medan insändaren korrigerades, så läste jag i Expressen att IS nu försöker infiltrera flyktingströmmarna, genom att sända soldater bland flyktingarna.

I helgen kunde vi höra om följande attack; Köpenhamn. Några ålänningar befann sig på samma gata, så något hypotetisk exempel om vad som kunde hända i Mariehamn behövs kanske inte längre.

På Twitter såg jag en metallbur med små barn på IS-kontrollerat område. Snart ser vi dem i kvällsnyheterna.

Åland är som vi vet demilitariserat. Vet IS-soldaterna detta, eller kanske de ser Åland som en enkel och naiv inkörsport till Sverige / Finland?

Ett annat demokratiskt och pressetiskt problem är att nyhetstexter i frågor, som tangerar invandringsproblem ofta är felaktig och vilseledande.

Gruppvåldtäkten på Amorella nyligen begicks enligt ÅT (och många andra media) av sex ”svenskar”. Enligt andra källor (jag har sett protokollskopior) är de misstänkta fem somalier och en irakier.

Jag googlade på våldtäkter i Sverige. 2011 begicks 6532 våldtäkter. 1462 begicks av personer med svensk bakgrund och 5070 av personer med utländsk bakgrund. Det visar hur stor överrepresentationen är. Orsakerna ryms inte in här.

Kan det vara så att de felaktiga beskrivningarna av våldtäkter i pressen indirekt bidrog till ytterligare en våldtäkt? Hade damen följt med en okänd somalier till hytten om hon hade känt till hur stora riskerna var? Vilket är då pressens ansvar?

Den misstänkte gärningsmannen i Köpenhamn är däremot född i Danmark, men ingen kallar honom ”dansk”. Märkligt.

Åland influeras av nyheter från Sverige, som toppar flyktingmottagningen. I svenska debatten kallas de som inte vill öka den invandringen för rasister. Finlands nivå ligger på en tiondel, men Socialdemokraterna skriver ändå i sitt partiprogram att invandringen inte bör öka.

Det bästa valet för Åland kan vara att ta emot nya flyktingar. Men att göra det utan någon som helst öppen debatt i dagens politiska läge är väldigt naivt.

Stephan Toivonen

Nya Åland publicerar denna insändare eftersom den är undertecknad med namn, och eftersom den speglar tankegångar som frodas i samhället och som vi anser att bättre hanteras i dagsljus. Däremot konstaterar vi att Toivonens slutsatser både är rasistiska och främlingsfientliga i det att han buntar ihop hela grupper av människor på basen av enstaka exempel, feltolkad statistik han googlat och saker han sett på Twitter.

Nina Fellman

Nya Åland