Det är positivt att det finns ett starkt engagemang för Östersjöns miljö. Däremot är vi trötta på att våra fiskodlingar utmålas som syndabock för hela Östersjöns miljöproblem och för de systemfel som utmanar hela den globala livsmedelsproduktionen.
Rädda Lumparn frågar varför ÅMHM beviljar miljötillstånd för fiskodling i Ängösund. Svaret är enkelt: verksamheten uppfyller de stränga miljökrav som lagen ställer och det finns ingen data som tyder på att verksamheten påverkar Lumparn. John Holmberg förtydligar detta i sin insändare “Fakta kring fiskodlingen” genom statistik över flöden av näringsämnen i havsströmmarna runt Åland. Det är självklart att myndighetsbeslut ska kunna ifrågasättas, men flera av Rädda Lumparns påståenden saknar grund. Att fiskodlingen ”sväljer stora offentliga resurser” stämmer inte. Tillståndsprövning, övervakning och miljökontrollprogram bekostas av företagen själva. Även påståenden om spridning av antibiotika, sjukdomar eller avfallsproblem saknar belägg.
Liksom andra kritiker upprepar Rädda Lumparn resonemanget att fiskodlingarna är Ålands största utsläppskälla och därför måste avvecklas för att rädda Östersjön. Men att upprepa något många gånger gör det inte mer relevant. Åland är litet och omgivet av vatten, vilket gör att lokala siffror ser stora ut i procent av Ålands totala belastning. Ser man däremot till faktisk påverkan på havsmiljön visar miljöprovtagning och modelleringar att miljöeffekterna är små, både lokalt kring odlingarna och i ett större Östersjöperspektiv. Holmbergs statistik visar att kritikernas argument inte håller. Alfons Röblom ifrågasätter varför denna statistik överhuvudtaget lyfts fram och menar att utsläppen därmed trollas bort och att näringen fråntas ansvaret att fortsätta minska sin miljöpåverkan. Men att komplettera lokala siffror med ett helhetsperspektiv behöver inte handla om att relativisera bort utsläppen. Tvärtom är det först när vi ser till relevanta storleksordningar som vi kan prioritera rätt åtgärder och väga miljöpåverkan mot samhällsnytta på ett ansvarsfullt sätt.
Vi har sagt det förut, men det tål att upprepas: Utveckling sker inte genom avveckling. Fiskodlingsnäringen kan och vill ta ansvar som en förvaltare av vårt hav, men inte genom att avveckla arbetsplatser och skatteintäkter i skärgården eller sluta producera vår hälsosamma och omtyckta fisk. Om den åländska produktionen försvinner ersätts konsumtionen ändå av import. Vår långsiktiga vision är att vara en central aktör i en hållbar blå ekonomi och ett regionalt kretsloppsbaserat livsmedelssystem. I våra pilotprojekt driver vi utveckling av slamuppsamlingsteknik från öppna kassar samt kommersialisering och uppskalning av alg- och musselodling i Östersjön. Med siktet inställt på cirkulära flöden och innovation är vi övertygade om att fiskodlingen i ett större perspektiv blir en del av lösningen för Östersjön, inte problemet.
ÅLANDS FISKODLARFÖRENING RF




