Lyssnade på debatten kring den skriftliga frågan angående elektrifieringen av den gamla Töftöfärjan nyligen. Intressant. Både frågeställaren Christian Wikström (Ob) och minister Camilla Gunell (S) var mycket väl förberedda. Ministern kan verkligen konsten att slingra sig, men frågan är hur lång det räcker. Misstroendet kom i alla fall som ett brev på posten. Ibland, det vill säga när det gäller ”klimatfrågor” så är den liberal-sociala sidan av regeringen väldigt kreativ för att hitta finansiering.
Vi har även kunnat läsa om problem för vissa KST-klienter som flyttats till Sverige av språkskäl och som hamnat i kläm. Det verkar som om alla skyller på alla och ansvarig minister Arsim Zekaj (S) hävdar att bollen är i Helsingfors. Bollen är på hans bord!
Läste nånstans att detta kunde lösas med PAF-medel. En utmärkt idé. Finansminister Mats Perämaa (Lib) tyckte ju att det var rätt och riktigt att ge PAF-pengar till Ukraina, så varför inte till några ålänningar i Sverige? Jag är tveksam till att donationen var laglig och har bett Justitiekanslern att undersöka saken. Nå donationen är gjord och pengarna är utbetalda, men det kan ändå vara viktigt att veta var gränsen går. I sinom tid får vi svaret.
Men om regeringen vill ge tre miljoner till Ukraina så kunde den väl också ge några tusenlappar till några mycket utsatta klienter i Sverige? Långt från hemmet. Jag tror inte många negativa insändare skulle komma och jag kommer inte att be JK att granska det.
Vi börjar tydligt se prioriteringarna för de liberal-sociala ministrarna. Miljoner till elektrifiering av en gammal linfärja medan ÅHS måste spara lika mycket. Miljoner till Ukraina men inte tusenlappar till några KST-klienter. Sjukdomskostnadsavdraget slopades och avdragen i kommunalbeskattningen ökar för löntagare men inte för pensionärer, vilket gör att skillnaden i beskattning ökar. Numera betalar en medianpensionär åtta gånger mer i skatt. De ”kompensatoriska åtgärderna”, som minister Zekaj nämnde varje gång han stod i talarstolen lyser ännu med sin frånvaro.
Det dödfödda vindkraftsprojektet är ju inte regeringen Sjögrens (Lib) skapelse utan ärvdes från tidigare regering där Alfons Röblom (HI) marknadsförde projektet som något som inte skulle kosta skattemedel. Inte? Är det uppe i 10 miljoner euro nu månne? Regeringen Sjögren II kunde ha dragit i nödbromsen och inte låta projektet glida vidare mot stupet.
Det är mycket tydligt att Åland behöver ett nytt styre. Frågan är bara hur och när detta skall gå till. Och vem tar upp taktpinnen?
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI