Denna vecka ska lagtinget behandla en fullmakt på 340 miljoner euro för en lönsam omläggning av skärgårdstrafiken . I lönsamhetskalkylen som finans – och näringsutskottet nu presenterar utgår landskapsregeringen från en inflation på 2 procent och en diskonteringsränta på 4 procent vilket är rimligt.
Lönsamhetskalkylen innehåller även en mycket stor mängd antaganden för vilka kostnader för drift och investeringar som uppstår under de 15 kommande åren, både för det nuvarande och landskapsregeringens nya trafikupplägg. Landskapsregeringens nya trafikupplägg kostar 280 miljoner i ackumulerat nuvärde på 15 år och det är 15 miljoner euro lönsammare än nuvarande trafikupplägg som estimeras till 295 miljoner för samma tid. Med tanke på de stora risker och osäkerheter som finns med i en så här stor omläggning av hela skärgårdstrafiken så är 15 miljoner en relativt liten skillnad i lönsamhet.
Det är oroande att kalkylen innehåller en mängd antaganden vars mönster är att de förskönar den omläggning som landskapsregeringen vill göra och fördyrar dagens trafik. Tre exempel är hanteringen av den tvärgående linjen, slopad matartrafik Brändö – Kumlinge och att blåsa upp fullmakten med kostnader för utsläppsrätter som inte är beslutade.
Det första är att nuvarande trafik belastas i kalkylen av en kostnad på 1,5 miljoner euro per år för den tvärgående linjen trots att den läggs ner den 1.1.2026. Denna kostnad finns inte med i det alternativ som landskapsregeringen förespråkar. Om detta märkliga antagande justeras så visar lönsamhetskalkylen ett netto på endast -1 miljon, det vill säga så gott som hela lönsamheten med reformen försvinner.
Det andra är att kalkylen för den nuvarande trafiken, som sig bör, innehåller en kostnad för den behövliga matartrafik en mellan Brändö och Kumlinge på 1,2 miljoner per år men denna matartrafik finns inte med i kostnaden för landskapsregeringens nya trafikupplägg . Om även detta andra märkliga antagande beaktas så visar lönsamhetskalkylen ett netto på + 10 miljoner, det vill säga nu är landskapsregeringens förslag olönsamt eller 10 miljoner euro dyrare än nuvarande trafik.
Det tredje är att kalkylen innehåller en dubbelt högre kostnad för utsläppsrättigheter i kalkylen för den nuvarande trafiken (1,3 miljoner per år från och med 2032) än i LR:s nya trafikupplägg (650 000–850 000 euro per år från och med 2032). Om även detta tredje märkliga antagande beaktas så visar lönsamhetskalkylen ett netto på +14 miljoner, det vill säga nu är landskapsregeringens förslag olönsamt eller 14 miljoner euro dyrare än nuvarande trafik. Det finns inte heller något EU-beslut på att denna trafik ska betala för utsläppsrättigheter. Tvärtom har EU beslutat att små fartyg under 5 000 bruttoregisterton är befriade från detta och landskapsregeringens största fartyg Skarven är endast 2 285 registerton. Sammantaget visar detta att kalkylen innehåller många frågetecken och att lagtinget förtjänar bättre beslutsunderlag för att kunna ge landskapsregeringen en fullmakt för en så här stor omläggning av skärgårdstrafiken.
Lagtinget kan begära att landskapsregeringen även anlitar en extern expert för att klargöra vad som är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Det gjorde landskapsregeringen för fyra år sedan när en tunnel till Föglö utreddes. Då anlitade landskapsregeringen företaget Capex Advisors som i en 27 sidig rapport med namnet ”DP6 – Kostnadsanalys” år 2021 klargjorde vilket av 4 alternativ som är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet utifrån förutsättningarna.
Till sist, det stora missnöjet från brukarna på den norra linjen och det uppenbart dyra och komplicerade upplägget med dubbla färjor och uppdelad linje talar för att LR behöver överväga andra alternativ för norra linjen. Ett intressant alternativ som oppositionen framfört är att ersätta Alfågeln med ett lite större fartyg som med lite färre turer hela vägen mellan Hummelvik och Torsholma kan uppnå samma eller högre kapacitet som idag, men med färre körtimmar. Det har uppenbart positiva effekter för brukarna, körtimmarna och ekonomin.
TONY SALMINEN (MSÅ)

