Lagtinget har före jul röstat om budgeten för 2026 och med 18 röster mot 11 tagit beslut att gå in för trafikomläggningen ”Skärgårdstrafik 2030”. Att fortsätta debatten mellan opposition och regeringsblock om siffror förefaller lönlöst. Om vi inte ens kan enas om att 15 år är en längre tid än 5 år för en upphandling, då tror jag inte vi når samsyn kring resten heller. Oppositionens nya färjor går inte heller att omvandla till siffror då ingen vet om de existerar. Det är en sorglig brist på förståelse för varandras utgångspunkter som bara är att beklaga.
Om man inte hänger med i alla svängar så kan man åtminstone ha en relevant siffra i minne: rutternas längd i det nya konceptet minskar med närmare 20 procent. Den siffran är svår att ifrågasätta oavsett politisk uppfattning. Av det faktumet kan man dra slutsatser om kostnadsbilden.
Skärgårdstrafik ska naturligtvis inte bara handla om pengar. Skärgårdens överlevnad, näringsliv och service är viktiga för utveckling och ett konstruktivt samhällsbygge. Men ekonomin är definitivt en faktor. En alltför hög kostnad för skärgårdstrafiken utgör en risk. Den blir ifrågasatt, då behoven inom andra sektorer också är stora. Målet är att säkerställa en god servicenivå till ett pris vi kan betala över tid och som tar hänsyn till utsläpps- och miljökrav.
Inom ramen för beredningen så har beräkningar gjorts på många alternativ. Bland annat har man beräknat, och på basen av utredningarna valt att lägga åt sidan, alternativet med en byteshub i Kumlinge norra, trafik till Långnäs i stället för Hummelvik, två fartyg som går mot varandra Hummelvik-Torsholma. Alla siffror finns, men varför skulle regeringen föreslå ett dyrare alternativ då Skärgårdstrafik 2030 tagits fram i syfte att minska kostnader?
Tvärgående linjen finns inte i nuvarande tappning kvar i det nya systemet eftersom Långnäs utgår som hamn. Däremot finns möjlighet att trafikera från Hastersboda-Snäckö om man önskar binda samman norra och södra skärgården. Lokaltrafiken Brändö-Kumlinge som idag bedrivs med Bogöy föreslås upphöra efter kontraktstiden. Hur lokaltrafiken fungerar inom Brändö med hamnarna Torsholma-Lappo-Asterholma behöver diskuteras utifrån behoven.
Kalkylerna finns för den som önskar att ta del av dem. De är försiktigt och konservativt beräknade. I våra närområden upphandlas trafik i allt längre kontraktstider. Detta för att möjliggöra investeringar och förnyelse av tekniken. Med kontraktstid på fem år investerar ingen.
Landskapsregeringen eftersträvar en långsiktigt hållbar skärgårdstrafik där både färjor, färjfästen och trafiksystemet som helhet ska fungera. De riskfaktorer vi hittills dagligen har tacklat måste få mer stabila lösningar.
CAMILLA GUNELL (S)
INFRASTRUKTUR- OCH KLIMATMINISTER




