SÖK
MENY
På Åland betalar man inkomstskatt i den kommun där man bor. Fastighetsskatt betalar man i de kommuner där man äger hus och mark.
I Japan är det annorlunda. Där kan man själv välja om man vill betala en del av sin inkomst- och fastighetsskatt till en annan kommun än den där man bor och är skriven. Systemet heter hemstadsskatt, Furusato Nozei på japanska. Det är ett nationellt skatteprogram som ger extra skatteinkomster till Japans glest befolkade områden.
I Japan har många unga människor flyttat och fortsätter flytta till städer vilket leder till allt färre skattebetalare på landsbygden. Av Japans 126 miljoner invånare bor nu 92 procent i städer och 8 procent på landsbygden. Furusato Nozei infördes 2008 som en åtgärd mot urbaniseringen. Den är ett system för frivilligt delad kommunalskatt.
Hur fungerar det i praktiken? Man deltar i Furusato Nozei-systemet genom att själv, till den kommun man önskar, donera belopp inom en viss maximal avdragsgräns som varierar beroende på ens årsinkomst och familjestruktur. Exempel:
– För ett hushåll med make, maka och barn och en sammanlagd årsinkomst på 5 miljoner yen (28 795 euro), är den maximala avdragsgränsen 39 000 yen. Man får alltså donera motsvarande 225 euro.
– För en ensamstående person med en årsinkomst på 2 miljoner yen (11 522 euro) är högsta avdragsgränsen 800 yen, vilket motsvarar 5 euro.
– För en person med en försörjningsberoende make/maka är gränsen för donationen 6 900 yen, alltså 40 euro.
I gengäld får man som donator göra ett lika stort avdrag på sin inkomst- och fastighetsskatt minus en personlig insats på 2 000 yen, ungefär 12 euro, en sorts avgift i systemet. Man får också en ta emot gåva från den kommun man valt att skicka sin Furusato Nozei-skatt till. Gåvan får vara värd upp till 30 procent av det belopp som man har donerat.
Man kan som donator specificera hur donationen ska användas, inom vissa ramar.
Vad ger det för resultat?
Räkenskapsåret 2024 deltog nästan 11 miljoner japaner i Furusato Nozei-systemet. Donationerna var sammanlagt 1,3 biljoner yen (7,2 miljarder euro) vilket är 2,3 procent av de samlade kommunala skatteintäkterna, motsvarar 7,2 miljarder euro.
Staden Takarazuka fick mest pengar, sammanlagt 146 miljoner euro varav 144 miljoner kom från en enda donator som vill att det byggs ett nytt sjukhus i staden. Förlorarna i systemet var storstäderna Yokohama som blev av med motsvarande 196 miljoner euro, Nagoya som miste 113 miljoner, och Osaka som förlorade 109 miljoner euro.
Vad skulle det kunna innebära på Åland?
Ålands befolkning är 0,3 promille av Japans. Av våra cirka 30 000 invånare bor cirka 12 000 i staden, cirka 15 000 på landsbygden och cirka 2 000 i skärgården. Staden och landsbygden växer och mår bra. Den region som är problematisk är skärgården, vars andel av Ålands folk motsvarar landsbygdsbefolkningens andel av Japans folk.
År 2023 var de samlade åländska kommunalskatterna 119 miljoner euro, fastighetsskatterna var 5 miljoner euro. Tänk om ålänningar själva fick välja att så som i Japan frivilligt stödja den kommun där man en gång föddes, varifrån ens släkt kommer, där man har stuga och båt, och kanske sin åländska själ. Tänk om det skulle bli 2,3 procent, som i Japan.
Det här är ett av förslagen i den skärgårdslag som John Wrede och jag anser behövs. Frivilligt delad kommunskatt skulle vara ett billigt sätt för åländska skattebetalare att visa vad de vill, känner och tycker. Varje år skulle nästan 3 miljoner euro kunna omfördelas till den region på Åland som alla vill att den ska leva, som hotas av avfolkning och vars ekonomier är på väg att krascha.
Nämligen skärgården.
CHRISTIAN PLEIJEL
KÖKARBO
