Staden fortsätter ta ut dividender ur dotterbolaget Mariehamns energi AB kan man läsa i media. Det här handlar inte om ”överskott” i största allmänhet, utan om hur man behandlar ett monopol inom samhällskritisk infrastruktur.
Elnätet är ett lagreglerat monopol enligt elmarknadslagen. Avgifterna ska vara skäliga och motsvara kostnader samt en rimlig avkastning – inte optimeras för utdelningar.
Självkostnadsprincipen, som följer av kommunallagen och kommunal praxis, innebär att avgifter inte ska överstiga vad som krävs för drift, underhåll, kapitalkostnader och nödvändiga investeringar.
När Mariehamns stad samtidigt som ägare ställer krav på dividender från ett monopolbolag uppstår ett grundproblem: om intäkterna räcker till både verksamheten och utdelning – då betalar invånarna mer än vad verksamheten kräver.
I praktiken innebär det att en del av energiräkningen omvandlas till en intäkt för kommunen vid sidan av den normala beskattningen.
Det må vara formellt möjligt enligt aktiebolagslagen – men det förändrar inte kärnfrågan: är det förenligt med kravet på skäliga avgifter i ett monopol, eller har avgiften i praktiken börjat fungera som ett dolt skatteuttag?
Så frågan är inte om utdelningen är formellt tillåten – utan om det är förenligt med kravet på skäliga avgifter och självkostnad i praktiken?
ROLF GRANLUND (ÅF)
