SÖK
MENY
Min sorg över landskapsregeringens beslut gör att mina förut insända tankar till tidningen (enligt önskan) kan läsas på nytt. Ett ö-rike finns nära Kökar med skola och hemlärare för barnen. Social gemenskap och framtidshopp. Skärgårdsöarna Kyrkogårdsö, Hästö, Husö, Finnö, Mosshaga syns från färjfönstret. Nästan 20 generationers boende på öar vittnar om hållbarhet, möjligheter, ett boende som varit och ännu är värdefulltför Åland men på annat vis. Exempel finns på hur skärgården som anses dyr och betungande varit det motsatta, inte bara plats för trafik till och från färjfästen.
Vi kan inte ändra skärgårdens geografi genom att gräva tunnlar och bygga broar, förstöra naturvärden , bygga nya farleder i känslig miljö, kasta pengar i sjön. Var finns konsekvensbedömningen?
Skärgårdsvänner och politiker behövs som utgår från det genuina i skärgården, ser på det som fungerar, leder framåt och bevarar skärgårdens naturliga möjligheter till specialisering. Kökar har en tid varit den tredje kommunen med flest turistbesök efter Mariehamn och Eckerö. Den vackra skärgården lockar! Hela Åland till nytta.
Min känsla som gammal skärgårdsbo är att landskapsregeringens nya trafikplaner för Kökar har fel riktning och leder Kökar längre ut i stormigt hav bort från Åland.
Jag tror aldrig att nuvarande uträkning av ekonomisk inbesparing i skärgårdstrafiken kommer att stämma och konsekvenserna för våra bofasta människors resa, historia, kultur, och tradition är förödande. Vad vill Hastersboda bli?
För mej som kökarbo ger den obekväma, stormiga, resan till Hastersboda (med buss-taxi- bilfärd?) till nästa färja (och buss,taxi bilfärd igen) inga fördelar och ingen kortrutt men jag ser baksidan.
Ny farled i öppet hav, förändring i orörd natur, broar, nya vägar med oönskad biltrafik. I vackra Degerby blir rally bilkaos.
Nuvarande Kökarartrafik hör till den resväg mot fasta Åland som fungerar och ger möjlighet till samarbete med bland annat Sottunga. Sottunga som får långrutt med nya planen, (trots redan fungerande kortrutt) är en naturlig mötesplats för skärgårdstrafiken och kan ge ön fortsatt framtid med bosättning. Antalet resenärer på färjan från Kökar ökar i Sottunga. Välfungerande trafik till Föglö Överö, och Långnäs finns. Fungerande kollektivtrafik från Långnäs. Här finns hållbarhet och återbruk.
Ny teknik är snabbt på väg och kan rädda oss från miljöförstöringen och kostnader för den till Hastersboda planerade färjrutten från Kökar och de gamla färjorna innebär. Var finns hållbarheten och återbruket i landskapets planeringsbeslut om skärgårdstrafiken?
Konstnären Aino Kivisari frågar: ”Var finns ni Letesgåbbar? Hjälp skärgårdens samhälle att överleva.”
Åbolands skärgårdsstiftelse verkar för en levande ytterskärgård genom att stödja boende-näringar-hållbar utveckling. Allt för att främja året om-boende och bevarande av skärgården på naturens vilkor.
Länsstyrelsen i Södermanslän i Sverige samhällsplanerar för att naturvärden i skärgården ska bevaras. 198 områden har bevarandeplan genom Natura 2000.
Naturvårdsverket vill bevara skärgårdsområden i svenska skärgården.
För den skärgårdsälskande turisten finns på vissa öar små, enkla stugor att hyra. De är utan vatten och el. Gästen hämtar vatten i brunnen och eldar i spisen. Fåren betar och håller landskapet öppet.
Förvaltare finns som ser till att gästerna trivs.
Varför har vi på Åland ingen liknande planering för att hålla vår skärgård levande?
SYLVIA SUNDSTRÖM
KÖKAR
