SÖK
MENY
Havsbaserad vindkraft på Åland – en gigantisk risk för framtiden
Näringslivets upprop om havsbaserad vindkraft talar om klimatkris, fossilfri energi och framtidens lösningar. Bakom de stora orden döljer sig en verklighet som kräver eftertanke.
Står vi inför en akut klimatkris? Klimathistorisk forskning visar att klimatet varierar. För 6 000 år sedan växte vilda vindruvor i Sverige. På 1600-talet kom ”lilla istiden”. Ännu på 1850-talet hade vi svåra missväxtår och man uppskattar att 150.000 dog i Finland. Sedan har temperaturen stigit. Historikerna ser det som en återgång till en varmare period. Klimatalarmisterna har 1850 som 0-punkt och har i årtionden hävdat att vi har högst tio år på oss att ”rädda klimatet”. Det vi ser idag är en återgång till varmare perioder – inte nödvändigtvis en kris.
Behov av mer fossilfri energi? Finlands elproduktion var till 94 procent fossilfri 2023. Ålands bidrag till världens utsläpp är 0,0003 procent. Att exploatera 1 200 km² hav för en marginell klimatnytta är inte hållbart! Det är symbolpolitik.
Näringslivet talar om ”mest lovande framtida lösningar” samtidigt som vindkraftsindustrin i Sverige gick med 4,6 miljarder SEK i förlust 2023. Konkursen i Aldemyrberget uppgår till en miljard SEK. Hur kan näringslivet tro att havsbaserad vindkraft på Åland skulle värpa guldägg? Det är en gigantisk risk inför framtiden.
Vem tar ansvar när projektet kollapsar? Utländska ägare kan lämna kvar 350 möllor i Norrhavet. Samma sak kan hända vid en konkurs eller då den ekonomiska livslängden nås. 400 meter höga i betong, stål och plaster. Tonvis per ålänning och skattebetalarna får betala.
Vi måste få ett tufft regelverk på plats. Jag har påpekat detta länge. Det räcker inte med att bolaget har ”pengar på kontot” för avveckling. De måste vara på ett ”konto” som varken de eller en ny ägare kommer åt annat än i ett avvecklingsskede.
Här ska vätgasen nu vara lösningen. Vi har sett gröna projekt som gått i graven; Northvolt och Flexens vätgasprojekt. Nyligen skrotades Australiens största planerade vätgasprojekt. 100 miljarder SEK gick i graven. Men på Åland är det en ”nödvändighet för framtiden” enligt Näringslivets upprop.
ÅAB hade tydligen lånat 1,5 miljoner euro till Fifax, men när det gäller havsbaserad vindkraft så tar ÅAB ingen risk. De har inte och kommer inte att låna till projektet, men ÅAB:s fondbolag får provisioner oberoende av resultat. Fondandelsägarna och de åländska skattebetalarna står för riskerna. Guldregnet kan utebli och ålänningarna blir stående med en övergiven vindkraftsindustri i Norrhavet likt en kvarnsten om halsen.
Och finansieringen? OX2-hemsida: ”OX2 tillsammans med vår partner Ålandsbanken Fondbolag planerar för en storskalig havsbaserad vindkraftspark norr om Åland.” ÅAB har nu stoppat utbetalningarna från sin vindkraftsfond och ingen vet när de kan börja få ut sina pengar igen. Det känns som att fonden är en osäker finansieringskälla, eller vad säger Anders Wiklund på OX2?
Eftersom uppropet inte tar upp risker med ljud, plaster och många andra problem, som miljövännerna oroar sig för, så tar jag inte upp dem denna gång.
Vi behöver en lagstiftning som skyddar Åland från att bli en dumpningsplats för misslyckade industriprojekt. Vi behöver mod att stå upp och säga nej – innan det är för sent!
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Stephan Toivonen har fått svar på dessa frågor ett otal gånger tidigare, både via vår hemsida, energiarenor, kommunrundor och höranden i olika sammanhang. Vi har fullt fokus på att skapa en väl genomtänkt vindkraftspark i rimlig storlek norr om Åland som så många som möjligt kan omfatta, och som gynnar oss ålänningar, kommunerna, klimatet och näringslivet.
Samarbetet med Ålandsbanken är superbra, liksom alla de myndigheter som ska granska oss och i framtiden ska ge tillstånd inklusive kommunernas generalplaner och bygglov.
Blir spännande år framöver tills vi någon gång runt 2030 tar beslut om vi vill och kan bygga, det vill säga om det är OX2 och Ålandsbanken som vinner auktionen.
Anders Wiklund
OX2 Åland
