SÖK
MENY
Samtidigt som projekt Sunnanvind forcerar sin framfart fortsätter det att komma larmrapporter från våra närområden om vindkraftsbranschen svaga lönsamhet och till och med konkurser, problem rörande hållbarhet och livslängd, brister rörande osäker/ojämn produktion, avsaknaden av ersättande balanskraft, markägare som inte erhållit utlovade arrenden, avslag av ansökningar om miljötillstånd et cetera. Stora internationella aktörer pausar eller drar sig ur tilltänkta vindkraftsprojekt eftersom de inte bedöms vara ekonomiskt försvarbart eller hållbart.
Våra ansvariga politiker och projekt Sunnanvind förefaller dock ignorera dessa tydliga och allvarliga varningssignaler. Lättvindigt skjuter man ansvaret för eventuella problem på kommande entreprenörer och vindkraftsföretag. Man håller benhårt fast vid att “testa marknaden” genom utauktionering av Norrhavet – samtidigt som skattemedlen fortsätter att rulla ut i ökande takt utan garantier eller indikationer om vi någonsin får tillbaka en enda euro eller att det i förlängningen skapas en enda ny arbetsplats. För att inte tala om vad en framtida avveckling skulle kunna komma att kosta nästa generation.
Två för projekt Sunnanvinds fortsättning akuta och avgörande bitar är fortfarande olösta. Dels handlar det om att det saknas en fastställd generalplan för de berörda områdena och dels handlar det om möjligheterna att ansluta eventuell vindkraftsproduktion till stamnätet i Finland och/eller Sverige. Bitar som rimligtvis borde ha varit klargjorda före eller senast i inledningsfasen för projekt Sunnanvind.
Ett utkast till generalplan offentliggjordes i början av sommaren. Lokalmedia har rapporterat att flera tunga remissinstanser såsom Miljöministeriet mer eller mindre ”sågar” utkastet. Miljörapporten, som generalplanen vilar på, ses av Norrhavets Vänner och många andra som en partsinlaga med bristande trovärdighet och verklighetsförankring. Rapporten står ingalunda för de ”fakta på bordet” som en del politiker hoppats på.
Beträffande möjligheterna att ansluta vindkraftsproduktion från Åland till stamnäten har man från både Finland och Sverige aviserat att det inte är eller kan bli aktuellt inom överskådlig framtid. Landskapsregeringen har nyligen gjort ett till synes desperat försök att föra ärendet vidare genom samarbete med Egentliga Finlands förbund. Information om vem som skulle finansiera en dylik synnerligen kostsam uppkoppling saknas fortsättningsvis.
Med en rimlig dimensionering av den åländska vindkraften utgående från Ålands beräknade framtida energibehov skulle en övergång till fossilfri energi kunna förverkligas utan anslutning till utomstående stamnät. Det skulle även ge möjlighet att planera såväl lokaliseringen som dimensioneringen på ett sätt som beaktar och utgår från miljöhänsyn och inte riskerar befintliga miljövärden.
Vi behöver se till att kejsaren hålls påklädd.
NORRHAVETS VÄNNER RF
