SÖK
MENY
Hej Rädda Lumparn r.f., här kommer feedback på er insändare gällande fiskodling i Ängösund. Totalbelastning från fiskodlingarna var enligt ÅMHM:s årsrapport) år 2024: 23,5 ton fosfor och 2 282 ton kväve. Värdena är korrigerade för näringen som binds i fisken, men däremot inte för biotillgängligheten och inte heller för det positiva cirkulära kretslopp som sker när Östersjöströmming förädlas till fiskfoder.
Drygt cirka 45 000 ton fosfor via djupvattenströmmar och ytvattenströmmar rör sig årligen förbi Åland (Modelled Water and Phosphorus Transports in the Archipelago Sea and through the Åland Sea in the Northern Baltic Sea and Their Links to Water Quality, Helminen 2024). Finland står för cirka 9 procent av kväve- och cirka 11 procent av fosforbelastningen på Östersjön. Av Finlands totalutsläpp står fiskodlingar för cirka 0,7 procent av kvävet och cirka 1,4 procent av fosforn. Åländska fiskodlingar utgör numera ungefär 50 procent av Finlands fiskodlingar som finns i havet. Alltså:
– Åländska fiskodlingar står för: 0,09 * 0,007 * 0,5 = 0,00032 = 0,032 procent av kvävebelastningen på Östersjön.
– Åländska fiskodlingar står för: 0,11 * 0,014 * 0,5 = 0,00077 = 0,077 procent av fosforbelastningen på Östersjön.
Att påstå att utsläpp som motsvarar mindre än en promille ”förstärker problemen med algblomning, syrebrist och stress på ekosystem som redan präglar Östersjön” är inte förenligt med fakta. Speciellt med tanke på att forskningen visar att fosforutsläppen från ett modernt fiskfoder till allra största del är hårt bunden i mineralform, dvs den är inte tillgänglig för algtillväxt och orsakar alltså inte övergödning. Studier från 2023 visade att biotillgängligheten av fosfor från de mest moderna lågfosforfodren ligger mellan 1-20 procent.
Årliga utsläppet från Ängsösunds fiskodling är cirka 0,3 ton fosfor och 2,5 ton kväve. Den totala årliga belastningen på Lumparn är cirka 13 ton fosfor och 115 ton kväve: Det inkluderar alltså inflöde via havsströmmar (största källan), belastning från land, punktkällor och atmosfärisk deposition. Siffrorna är från fiskodlarnas årsrapporter vilka sammanställts av ÅMHM och från miljöbyråns belastningsverktyg Å-Hype. Om vi antar att fiskodlingen låg mitt i Lumparn och att all näringsämnen är biotillgängliga så skulle Ängösund stå för cirka 2 procent av Lumparns fosforbelastning och även cirka 2 procent av kvävebelastningen.
Slutligen, den åländska fiskodlingen är ingen obetydande eller liten näringsgren. Det är bara att se på de skatteintäkter fiskodlingen genererar för enskilda kommuner. Ur Ålands producentförbunds tidskrift Landbygdsnäringarna 2025, framgår att de fyra största produkterna är lök, mjölk, äppel och fisk. Fisken genererar drygt dubbelt mer än de övriga tre produkterna tillsammans, 38 miljoner euro. För mig är det en självklarhet att den moderna fiskodlingen ska ges möjligheter att växa, då den idag och i sin kontinuerliga hållbara utveckling genererar välstånd och bidrar till en god självförsörjningsgrad.
JOHN HOLMBERG
LAGTINGSLEDAMOT (LIB)
