Landskapsregeringen har nu gett direktiv om hur Ålands vattenlag ska revideras. Frågan är om Centern, Socialdemokraterna och Liberalerna samtidigt nu bekänner färg i en avgörande fråga: hur viktig anser man att Östersjöns hälsa är?
I promemorian konstateras nämligen att den kommande lagstiftningen innebär lättnader för näringsverksamhet och risk för negativa konsekvenser för vattenkvaliteten. Flera bestämmelser från tidigare lagförslag föreslås strykas, bland annat regler om särskilda försiktighetskrav, vattenförbättringsbehov och kompensationsåtgärder.
Det väcker en oro: är vi på väg att sänka ambitionen för skyddet av våra vatten?
Åland ligger mitt i ett av världens mest övergödda och pressade hav. Trots detta tycks regeringen nu vara beredd att förenkla reglerna samtidigt som man själv konstaterar att det kan innebära ökad belastning på våra kustvatten.
När en ny vattenlag tas fram borde utgångspunkten vara självklar: lagstiftningen ska bidra till att förbättra havets tillstånd, inte förvärra det.
Därför finns det skäl att ställa några raka frågor till miljöminister Jesper Josefsson (C):
Vad menar landskapsregeringen konkret med att en harmonisering med rikets lagstiftning kan innebära ökad belastning på miljön? Öppnar det upp till exempel för nya stora fiskodlingar i åländska vatten?
På vilket sätt ska den kommande vattenlagen stärka skyddet för Ålands kustvatten?
Hur ska den nya vattenlagen bidra till att förbättra Östersjöns tillstånd?
Ålands havsmiljö är ett gemensamt ansvar. En ny vattenlag borde vara ett verktyg för att stärka skyddet för våra vatten. Inte för att luckra upp det.
ALFONS RÖBLOM (HI)
LAGTINGSLEDAMOT




