DELA

Barn såg det kraschade flyget

Minnena från flygolyckan har etsat sej fast också hos oss, barnen, som utan lov från vare sig föräldrar eller räddningsarbetare var där. Jag var ett av de barnen.

Vi kastade oss på våra cyklar och begav oss till olycksplatsen. Jag bodde nära och dessutom hade en granne som var i brandkåren och därför fick jag information. Vi var där först, inga räddningsarbetare hade kommit. Vi blev självklart bortkörda av dessa då de kom till platsen.

Det fanns ingen krishjälp på den tiden som vi borde ha fått. Eftersom jag jobbat med detta förstod jag nu då det skrivits i tidningen om det hur viktigt det skulle varit. Nu 55 år efteråt blev jag sömnlös då det jag upplevde då kom tillbaka med oanad kraft.

Bilder som etsat sej fast var sådana jag inte kan delge med hänsyn till anhöriga. Jag minns också att stjärtpartiet från planet hängde uppe i ett träd.

Lukterna minns jag också men inga ljud. Det var tyst och svart i skogen.

BERIT LINDQVIST