SÖK
MENY
Rysslands krig mot Ukraina pågår inte bara på slagfältet. Det är också ett informationskrig, ett cyberkrig, ett krig om berättelser och symboler. Som Johan Schalin påpekade i sin intervju i Ålands Radio idag handlar hybridhot om just detta – att försöka skada eller påverka ett land utan att öppet föra krig. Och Åland, vårt lilla men stolta örike, är inte immunt.
Schalin påminner om att Ryssland har ett särskilt intresse för Åland. Dels på grund av vårt strategiska läge mitt i Östersjön, men också för att vår historia delvis skrivits med rysk hand. Mariehamn, vår enda stad, fick sitt namn under ryskt styre 1861. Den döptes efter kejsarinnan Maria Aleksandrovna – hustru till Alexander II. Det var en tid då den ryska örlogsflottan dominerade Östersjön, och Åland var en bricka i imperiets stormaktsspel.
Nu, 164 år senare, står vi återigen i en situation där Ryssland försöker påverka vår region – inte genom kanoner och soldater, men genom hybridmanövrar. Schalin har rätt: det ryska narrativet om Åland är starkt. Man försöker skriva om vår historia, precis som man gör med Ukraina.
Och kanske är det just därför vi behöver börja skriva om vår egen historia – på vårt sätt.
Symboler betyder något. Namn betyder något. Mariehamn är ett vackert namn, men det klingar onekligen ryskt-imperialistiskt. Det bär ekot av en tid då Åland inte hade egen röst, då beslut fattades i Sankt Petersburg. I dag har vi den rösten. Vi är självstyrda, fredliga, och demokratiska. Vi står på Ukrainas sida – för frihet, självbestämmande och sanning.
Så varför inte visa det också symboliskt?
Nej, jag säger inte att vi ska riva stadshuset eller resa en Natoflagga på torget (åtminstone inte än). Men tänk tanken: vore det inte dags att byta namn på Mariehamn?
Inte för att vi måste. Utan för att vi kan.
Ett nytt namn – kanske inspirerat av vår natur, vår kultur, eller vår nordiska identitet – skulle kunna bli en påminnelse om att Åland inte är något bihang till något ryssimperium, varken då eller nu. Det skulle vara ett litet men kraftfullt sätt att säga: vi är vår egen historia nu.
Putin myser tillsammans med hela Kreml åt namnet Mariehamn. Men jag tror att han inte skulle le åt Lindstaden eller Lindviken kanske! Vad vet jag, är det ens möjligt?
JONAS LINDQVIST
