SÖK
MENY
Entusiasmen kring artificiell intelligens är förståelig. Flera saker verkar bli lösbara med hjälp av den snabbt utvecklande teknologin. Men kommersiella samarbeten kring pilottestning och implemenering av AI i offentlig sektor fordrar försiktighet. AI är allt annat än ett neutralt verktyg och samarbeten kräver eftertanke. Några grundläggande missuppfattningar kring AI är att framtidens AI är en självklarhet, att AI är ett klimatneutralt verktyg och att AI är här för att lösa våra problem.
Determinism är inte bra för demokrati. Däremot är det bra för AI-industrin om vi tror att vi måste ha deras produkter. Branschen utvecklas just nu i hisnande tempo, och under tiden kan vi på Åland fundera i lugn och ro på vad vi behöver. Med Europas digitala suveränitet och i förlängningen Ålands autonomi i åtanke ter sig återhållsamhet faktiskt som den enda ansvarsfulla vägen. Varken Ålands problem eller lösningarna ska definieras i förbifarten av vinstdrivande bolag på andra sidan Atlanten.
AI:s klimat- och miljöpåverkan växer exponentiellt. De enorma datacenter som byggs ut runtom i världen kyls ner med dricksvatten som är en bristvara. Med dess explosionsartat ökande energibehov är AI ett av de största hoten mot den gröna omställningen eftersom den rena energiutbudet inte täcker efterfrågan.
AI fördelar inte fördelar jämnt bland folk. Södra halvklotet, som redan drabbas hårdast av klimatförändring, hamnar i skuggan medan den klimatförändrande AI-infrastrukturen byggs ut för privilegierade användare. I fattiga länder är klimatförändring å andra sidan en riskmultiplikator. På fredens öar torde denna nya klimatkolonialism väcka oro över hur vi förvaltar våra grundstenar i förhållande till global rättvisa och fred.
AI-bolag är inte altruistiska. De teknologijättar som idag utgör kärnan i världens AI-kluster, det vill säga Nvidia, Apple, Tesla, Microsoft, Meta (Facebook, Instagram, Whatsapp), Amazon och Alphabet (Google, YouTube), står för cirka 35 procent av det totala värdet av de 500 största börsnoterade bolagen i USA. Dessa bolag drivs fullt ut på affärsmässiga grunder.
Den framtid vi vill ha ska bygga på kunskap, värderingar och demokratiska processer. Men detta är något vi behöver jobba aktivt för, vilket inte är helt enkelt då kunskap håller på att monopoliseras av AI-bolag som redan besitter möjlighet att skapa information (forskningsfinansiering), hitta på information (desinformation), ge ut information (genom SoMe och andra mediaplattformar) och tillgängliggöra information (chatbottar). Ny forskning visar att AI-bolag nu även håller på att ingjuta sin rätt till en egen stol vid statliga förhandlingsbord i demokratiska länder.
AI kan göra stor nytta som ett verktyg i samhället. Men offentliga band till BigTech måste ske öppet, i samklang med vårt existerande samhällskontrakt, och regleras om i lag. Ansvarsfull politik måste ställa frågor kring vad vi använder AI till, varför och hur det ska skötas. Ansvarsfulla beslut ska även ta ställning till vad AI får kosta miljön, våra barns hälsa, Europas och världens demokratiska framtid och en fredlig och rättvis värld.
AINO WALLER (S)
