SÖK
MENY
Omläggningen av trafiksystemet i skärgården väcker frågor och vi vill ge vår syn på processen inom tankesmedjan för skärgårdstrafiken.
Inför arbetet identifierade infrastrukturavdelningens tjänstemän det förslag som enligt deras beräkningar ger störst besparingar och flera andra fördelar. Det blev en utgångspunkt i diskussionen.
Trots det har medlemmar presenterat flera alternativa förslag som tankesmedjan har analyserat och diskuterat. Vår uppfattning är att alla förslag fick en rättvis prövning, men att vi till slut kunde konstatera att inget förslag var bättre än det förslag till ny trafiklösning som nu återspeglas i landskapets budget.
Det nya förslaget innebär att skärgårdstrafiken ger större kapacitet i nästan hela skärgården till en lägre kostnad då vi kör färre sjömil med lägre fart. Rent ekonomiskt beräknas vi spara 53 miljoner euro inom skärgårdstrafiken under kommande 15 åren. Trots att vissa delar av skärgården kommer att få längre restider, är det svårt att negligera de här fördelarna med ett nytt trafiksystem.
Att fortsätta med befintlig trafik har sina begränsningar. Förutom att man då fortsätter köra många sjömil behöver man köra snabbare för att hinna med tidtabellerna vilket ökar bränsleförbrukningen radikalt. Kör man långsammare räcker inte dygnets alla timmar till. Vi uppfattade en stor enighet i tankesmedjan om att dagens trafiksystem inte är ett långsiktigt hållbart alternativ.
Vi har sett alternativa förslag, bland annat en stor färja med kapacitet för 100 bilar på norra linjen. Förutom den uppenbart dyrare driftskostnaden att köra en större färja i hög fart skulle det innebära flera praktiska problem. Ombyggnationer krävs då vare sig de nya färjfästena eller farleden i Enklinge är dimensionerade för en sådan stor färja. Vidare tappar vi helt skalbarheten i trafiksystemet. Detta vore således ett sämre alternativ.
Ett annat alternativ var den så kallade ”hubben” i norra Kumlinge som skulle kräva omfattande ombyggnader där ett helt nybyggt färjfäste skulle rivas och ersättas av ett annat, samtidigt som Enklinges nya färjfäste för lokalfärjan skulle försvinna. Den längre körsträckan jämfört med Snäckö innebär också högre farter och ökad bränsleförbrukning. Åter ett sämre alternativ.
Det vore inte heller klokt att bara genomföra halva trafikomläggningen. Södra linjen ger mest besparingar med kortare rutter och vi missar skalbarheten i hela skärgården. Under högsäsong kommer huvudlinjerna att ha möjlighet till en eller två extra turer per dag, medan vi under lågsäsong kan köra färre turer enligt behov. Varför ska bara norra linjen få dessa fördelar?
Det har även framförts att ett beslut om trafikomläggningen borde kräva kvalificerad majoritet i lagtinget. Vi vill påminna om att 2013 beslöt ett enigt lagting (30 av 30) att bygga kortrutten via Gripö. 2019 revs det upp av några partier som var med och enades om kortrutten 2013. Det som nu behövs är inte fler procedurer, utan politisk mognad.
Man behöver känna till att alla alternativ i skärgårdstrafiken kräver nya investeringar – även befintligt trafiksystem. Frågan är om vi ska investera för ett trafiksystem som ger bättre kapacitet i nästan hela skärgården och minskar driftskostnaderna, ELLER om vi ska investera ungefär samma summa för att behålla dagens trafik med färre turer per dag.
Vi anser att lagtinget har 53 miljoner skäl att gå in för det nya trafiksystemet de kommande 15 åren. Det behöver finnas politisk mognad att framtidssäkra skärgårdstrafiken enligt vad förvaltningen har presenterat som det ekonomiskt och ingenjörsmässigt bästa alternativet.
BENNY PETTERSSON (LIB)
ANDERS EKSTRÖM (LIB)
LAGTINGSLEDAMÖTER
