DELA
Foto: Oliver Nyholm<07_Bildrubrik>FRIVILLIG Freya Darby berättar att skeppargården Pellas intresserar henne.

Freya är en eldsjäl på Pellas

Skeppargården Pellas överlevnad är beroende av frivilligarbetare. En av dessa ivriga människor är Lemlands glädjespridare Freya Darby som samlar byn i arbetet kring Pellas.

Varför sprider du glädje?

– Det är bättre att vara glad än sur. Jag tar inte strider, utan går hellre därifrån.

Har du medvetet gått in för att vara en glädjespridare?

– Det har inte alls varit medvetet. Jag brukar ta den lätta vägen och undvika att ta strider, men det är ju bara hur man är.

Hur orkar du med vardagen?

– Jag är ju pensionär, så det är ganska lätt. Jag har tur som har fått ha min energi kvar. Jag är 77, men känner mig absolut inte som det, utan kanske som 60. Jag har min trädgård och hunden och brukar försöka få in lite entertainment då och då. Jag har slutat med fåren, för jag orkar inte med det fysiska arbete det kräver längre.

Förstår alla din humor/din vänlighet?

– Säkert inte. Det finns säkert folk som retar sig på mig. Man har aldrig med sig alla, men man är inte alltid medveten om det själv. Jag får säkert klagomål från folk och folk brukar klaga på Pellas när det har varit fest där.

Vad får dig att le?

– Det mesta, det är min natur bara. Jag tycker om folk och det är kontakten med andra människor som gör mig glad.

Vad gör du när du är ledsen eller arg?

– Jag går iväg eller är tyst. Jag ryter inte. Kanske någon gång, men jag försöker att inte ryta. ibland händer det när ungarna far iväg med mitt skohorn.

Vem sprider glädje i Geta?

Glädjespridarna brummar vidare och näst på tur är Geta. Skicka in namn och motivering till tavling@nyan.ax senast på torsdag den 23 juli klockan 12.00. Frågor besvaras av: